“När det här är över kommer jag också att ge blod” - Blodomloppet 2025

“När det här är över kommer jag också att ge blod”

Under ett års tid satt Louise bredvid sjuksängen när hennes cancersjuka man fick blodpåse efter blodpåse. Då bestämde hon sig, när det här är över kommer hon också att ge blod. För fjorton år sedan fick Louise familj det besked ingen vill ha. Hennes man hade drabbats av blodcancer. Hans hade gått från att vara […]

Av bldX
07 maj 2025
Twitter Facebook

Under ett års tid satt Louise bredvid sjuksängen när hennes cancersjuka man fick blodpåse efter blodpåse. Då bestämde hon sig, när det här är över kommer hon också att ge blod.

För fjorton år sedan fick Louise familj det besked ingen vill ha. Hennes man hade drabbats av blodcancer. Hans hade gått från att vara en idrottande far till att bli trött, väldigt trött.

– Vi bodde i Vetlanda då och hade en son som var 14 år och insåg ganska snabbt att nu är det en lång period med behandlingar som kommer att bli tuff. Men läkarna sa hela tiden att målet var att de skulle bota Hans, berättar Louise.

Familjen knöt sig samman och mötte sjukdomen i samlad trupp.

– Han behandlades hårt i ett år i Linköping så jag och min son Ola åkte upp dit varje helg och bodde på Ronald McDonald- huset.

För behandlingen var Hans i stort behov av trombocyter. Den livsviktiga blodcell som bland annat gör så att blodet kan stelna. Tack vare vården och alla människor som dagligen ger blod, kunde Hans få blodpåse på blodpåse.

Jag hade aldrig haft en tanke på att ge blod men där fick jag se på nära håll hur pass livsviktigt det är.

Men trots påsarna blev inte Hans bättre och den 16:e december 2012 somnade han in. Trots allt mörker som en förlorad pappa och man innebär finns det en tacksamhet mot alla som gått och lämnat blod hos Louise.

– När man är i den där typen av situationer, då inser man vikten av det hela. Jag hade aldrig haft en tanke på att ge blod men där fick jag se på nära håll hur pass livsviktigt det är. Sen tänker man på alla de som ger av sig själva och av sin tid för att ta sig till sjukhus och till blodbussar. Då sa jag till mig själv “när det här är över ska jag också bli blodgivare”.

Fyra dagar efter Hans begravning anmälde sig Louise att bli blodgivare. Idag, fjorton år senare, har hon givit blod 32 gånger och det har blivit en tradition att se fram emot. Dessutom springer hon Blodomloppet varje år med kollegorna.

– Det är kul grej att göra med mina kollegor. Vi kommer springa med i alla fall två lag i år, alla springer olika distanser och vissa går men det gemensamma är promenaden till starten och sen äter vi efteråt. Det är en väldigt kul stund.

 

Läs mer om blodgivning och hur du kan bli blodgivare på GeBlod.nu.