Blodomloppets vision är ett hälsosammare Sverige där det aldrig ska råda brist på blod.
I våra kanaler finns nu intervjuer med prefekten Helene Hjalmarson från Karlstad universitet som bland annat berättar om motivation, hur vi kan förebygga benskörhet och frakturer senare i livet och vilka samband det finns mellan social aktivitet och hälsa.
I den här intervjun djupdyker vi i just hur den sociala omgivningen kan göra en skillnad i hälsoarbetet.
Tips: Se samtliga intervjuer med Helene Hjalmarson på Blodomloppets Instagram eller Facebook.
Blodomloppet är Sveriges största motionsloppserie och ett bra exempel på en hälsofrämjande aktivitet som varje år samlar tusentals kollegor runt om i landet. Finns det stöd från forskningen som visar på ett samband mellan sociala sammanhang, likt Blodomloppet, och hälsobeteende?
– Vi kan se detta i forskningen på olika sätt, menar Helene. Dels kan vi se hur människor som lever med känslan av ett starkt socialt sammanhang, det vi kallar KASAM, i kombination med en kultur där man är van att leva hälsosamt, har ett starkare hälsobeteende.
– Man har gjort mindre interventioner där man testat sambandet mellan det sociala sammanhanget och fysisk aktivitet. Vi gjorde en studie i Karlstad i samarbete med en högstadieklass där alla elever körde pulshöjande träning en halvtimme varje dag. Samtidigt jobbade vi utbildande med lärargruppen i motiverande samtal och hur man kan stötta sina elever i detta.
– Denna studie fick otroligt fina resultat, både i hälsobeteende, konditionsvärde men också i ökad upplevd koncentrationsförmåga hos eleverna. Så vi fick alltså massa andra fina vinster av att jobba med pulsaktivitet i ett socialt sammanhang, vilket visar på att det har en jättestor betydelse i att öka och vidmakthålla motivation, konstaterar Helene.
– Motiverande samtal är ett jättebra verktyg för att ge individen en högre kompetens kring sin hälsa och ge hen en känsla av vad som är viktigt för just hen. Vi människor är ju generellt tröga när det kommer till att skapa förändring och det man gör då med motiverande samtal är att inspirera till att personen först kommer till insikt. Alltså behöver vi stötta personen i att gå från förnekelsestadiet till att börja begrunda detta.
– Mellan dessa steg är vi sårbara och kan därför behöva stöd. I detta steg jobbar vi då med ambivalens för att få personen att fundera kring, vilka vinster har jag utav den här förändringen och vad skulle jag förlora på att göra den här förändringen?
– Sedan diskuterar man vinster, hinder, möjligheter och motgångar till exempel för att personen själv ska börja tänka mer aktivt kring sin förändring. När man sedan börjat med sin förändring kan det vara positivt att ha någon som hjälper en att påvisa de positiva förändringar man åstadkommit så att man även kan diskutera och reflektera kring dessa.
– Vi brukar säga att från det att man börjar skapa förändring och till det att man faktiskt lyckas behålla den nya vanan, tar det ett halvår. Det låter inte så mycket i en livslängd men det halvåret kan vara en tuff resa och det är dessutom viktigt med uppföljning för att vidmakthålla förändringen under ett ännu längre perspektiv. Även där, i det uppföljande arbetet, har vi sett hur motiverande samtal är ett viktigt verktyg.
– Som arbetsgivare finns det mycket vi kan göra, konstaterar Helene. På min institution, där vi är 85 medarbetare, har vi försökt att tänka kring hur vi kan vara just hälsofrämjande. En hälsobov som vi pratar allt mer om är stillasittande och hur viktigt det är att bryta stillasittandet. Alla medarbetare hos oss har därför höj- och sänkbara skrivbord och vi kan se en stor förändring, bara på tre år, hur många som nu växlar mellan stående och sittande arbete.
– Vi möblerar även allt oftare våra konferensrum med ståbord, uppmuntrar våra anställda till att investera i träningskort eller att delta i aktiviteter som till exempel Blodomloppet. Att jobba hälsofrämjande på arbetsplatsen är väldigt kul och samtidigt väldigt utmanande, sammanfattar Helene.