Ekblom Bak: ”Ingen rörelse är för liten eller kortvarig”

Elin arbetar som högskolelektor i idrottsvetenskap, inriktning folkhälsa och fysisk aktivitet, på GIH. Hon är bland annat aktuell med artikeln Stor försämring av svenskars kondition.

Stor internationell studie

I studien har man studerat den allmänna konditionen mellan 1995-2017, finns det några lika gedigna studier gjorda tidigare än så?

– Detta är en av de största och första studier såväl i Sverige som internationellt som kunnat studera förändring i just kondition. Det finns lite svensk data att tillgå innan 1995, men utav den forskningen går det inte att göra liknande tolkningar. Det finns någon enstaka större studier som omfattat flera länder i världen, där man kunnat se att det varit en allmän nedgång i konditionsvärde likt den vi såg.

All fysisk aktivitet räknas

Det finns idag mer lättillgänglig och gratis information om vikten av träning och hälsa än någonsin och man kan lätt ta inspiration via inte minst digitala hjälpmedel, det finns till exempel ofta en friskvårdspeng på arbetsplatser. Vad är det som gör att vi ändå inte rör på oss?

– Man har sett hur en liten andel av befolkningen i studier uppger att de tränar regelbundet medan majoriteten uppger att de inte rör sig så mycket och att detta beror på faktorer som upplevd tidsbrist, man upplever att träning kostar mycket pengar och att man helt enkelt inte känner sig som den “sportiga typen” och därför väljer bort det.

– Det många misstar sig på är att all fysisk aktivitet räknas, och att vara aktiv i det vardagliga livet räcker väldigt långt; ta trapporna eller gå istället för att ta bilen när man väl ska någonstans – inget som kostar pengar och något som kan integreras medan man gör annat.

Med tanke på hur dagens samhälle är uppbyggt och hur de allra flesta har en stressad vardag, så är min åsikt att vardagsaktivitet är den viktigaste möjligheten för de allra flesta för att må bra, ha en god hälsa och minska risken för en rad olika sjukdomar.

Kondition och minskad sjukdomsrisk

Du skriver i din artikeln att ”En god maximal syreupptagningsförmåga (kondition) är en av de enskilt starkaste faktorerna för minskad sjukdomsrisk, god hälsa och långt liv, och bestäms framförallt av regelbunden fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet”. Tränar vi idag inte med nog hög intensitet?

– Tidigare gick vi och cyklade vi mer medan vi nu är mer beroende av passiva transportmedel såsom bilen. Studier som gjorts i USA under en 50 årsperiod har även visat hur vi i ett snabbt tempo byggt bort många av våra aktiva jobb, vilket också gjort att vi ökat andelen stillasittande arbeten.

– Om man vill ha en konditionspåverkan i sin vardag kan man trampa lite snabbare på cykeln eller gå lite snabbare till exempel. Man brukar säga att man skall komma upp i 60% av sin kapacitet vilket är då man börjar bli andfådd och får svårare att konversera. Dock, positiva effekter på hälsan kan man få redan vid mycket lägre intensitetsnivåer.

– Forskning visar rätt entydigt att den största hälsovinsten gör de som går ifrån att ha en dålig kondition eller röra sig lite, till att förbättra sin kondition något eller röra sig lite mer. Det är när vi går från ingen aktivitet alls till lite aktivitet som vi gör den största riskminskningen för att drabbas av sjukdomar.

Förebyggande hälsoarbete på arbetet

I artikeln skriver du hur “Förebyggande hälsoarbete såväl inom som utanför hälso- och sjukvårdens ram för att öka den fysiska aktivitetsnivån är centralt”. Vad skulle den enskilde arbetsgivaren kunna göra för att bidra till det förebyggande hälsoarbetet?

– Det har gjorts studier på vad arbetsgivare kan göra för att främja hälsa på arbetsplatsen och dessa har pekat på vikten av att det skapas ett klimat som är tillåtande och positivt mot rörelse på arbetsplatsen. Mest effektivt blir hälsoarbetet om alla nivåer i företaget är engagerade och involverade i arbetet. Det är viktigt att rörelse på arbetsplatsen inte handlar om extrem träning utan det ska handla om enkla former av rörelse som att ha möte under en promenad till exempel.

– Det är även viktigt att man skapar förutsättningar på arbetsplatsen för rörelse, genom exempelvis att ha tillgång till omklädningsrum och dusch, cykelparkering, tillgång till ett gym eller motionsslinga nära jobbet. Gemensamma aktiviteter som Blodomloppet är även det en bra boost för gemenskapsfaktorn som är viktig för att skapa en positiv kultur kring rörelse på arbetsplatsen. Att få alla att göra någonting är viktigare än att få några att göra mycket.

Elins tips för en bättre hälsa

– Hitta det du tycker är roligt – ingen rörelse är för liten eller kortvarig. Gör sedan det du tycker är roligt varje dag, varje vecka, hela året i resten av ditt liv.

– Ta tillfället i akt att röra på dig när du ska göra något annat – underskatta inte stunderna av rörelse när du har till exempel en hund eller småbarn i hemmet.

Blodomloppet tackar Elin för intervjun och tipsar dig som läsare om att följa Blodomloppet Sverige på Facebook för fler tips och mer inspiration om träning och hälsa.

Vill du delta i Blodomloppet hittar du närmaste lopp här: Våra lopp