Från Uddevalla i maj till Eskilstuna i september har människor runt om i Sverige samlats till årets Blodomlopp. När säsongen nu summeras står det klart att 116 016 personer deltog under 2026. Det innebär ett nytt deltagarrekord. Det tidigare rekordet från 2014 låg på 113 496 deltagare.

Men siffrorna berättar också någonting om vilka Blodomloppet är till för. Omkring 27 400 personer valde att promenera fem kilometer, vilket motsvarar nästan var fjärde deltagare. Samtidigt deltog över 6 700 barn i Lilla Blodomloppet.

Det är en bredd som ligger nära själva grundidén med Blodomloppet: att så många som möjligt ska kunna delta, oavsett om målet är att springa snabbt, jogga tillsammans med kollegorna eller promenera fem kilometer.

– Deltagarrekordet är fantastiskt, men det kanske viktigaste är vilka som finns bakom siffran. Här finns barn, förstagångsmotionärer, vana löpare och människor som bara vill promenera tillsammans med sina kollegor. Blodomloppet har vuxit till något mycket större än ett traditionellt motionslopp. Det är en mötesplats där människor samlas kring rörelse, gemenskap och viljan att göra skillnad för andra, säger Tomas Hoszek, styrelseordförande för Föreningen Blodomloppet Sverige.

Under året har över 4 000 unika företag och organisationer representerats. Där finns verksamheter inom allt från offentlig sektor till industri och handel.

Blodgivningen

Men Blodomloppets storlek har också ett större syfte. Hela arrangemanget bygger på att kombinera rörelse och gemenskap med uppmärksamhet kring Sveriges behov av blodgivare.

– När över 116 000 människor samlas kring Blodomloppet får blodgivningen en enorm synlighet. Varje deltagare, arbetsplats och lag hjälper till att föra budskapet vidare om att blod inte kan tillverkas – det måste ges av en annan människa. Det är därför deltagarrekordet betyder så mycket mer än bara en siffra, säger Ebba Sjöström, styrelseledamot för Föreningen Blodomloppet Sverige.

Inlägget Nytt deltagarrekord för Blodomloppet dök först upp på Blodomloppet 2027.

– Om jag ska vara helt ärlig tänkte jag inte särskilt mycket på blodgivning när jag var yngre. Det var först när jag själv blev sjuk som jag zroz upp hur avgörande det faktiskt är, berättar Sanna.

Vägen till en diagnos var lång. Under uppväxten drabbades hon ständigt av infektioner, munblåsor och öroninflammationer. Efter år av ovisshet och tester på sjukhuset visade det sig att hon har primär immunbrist – en medfödd sjukdom som innebär att kroppen saknar antikroppar för att skydda sig mot infektioner.

– Om folk inte donerade plasma skulle jag bli allvarligt sjuk väldigt lätt. Det är faktiskt mitt liv som står på spel.

Ett ”lånat” immunförsvar varje vecka

Lösningen för Sanna blev en regelbunden behandling som hon får varje vecka. Medicinen framställs från donerad blodplasma och fungerar som ett tillfälligt, importerat immunförsvar.

– Man kan säga att jag får ett ”fejkat” immunförsvar tack vare donatorerna. Det gör att jag kan leva ett relativt normalt liv, studera och drömma om framtiden, säger Sanna som till hösten ska börja plugga Kulturvetarprogrammet.

Att leva med en osynlig kronisk sjukdom som ung vuxen innebär också en mental utmaning. Under gymnasietiden var frånvaron hög och oförståelsen från omgivningen stor.

– Det är inte många som vet vad primär immunbrist är. När man ser frisk ut på utsidan kan det vara svårt för folk att förstå att man faktiskt inte orkar. Man känner sig lätt lite efter sina jämnåriga, för att man bär på en konstant oro för att bli sjuk.

En uppmaning till dig som tvekar

Bristen på blod och plasma runt om i landet är något som ger Sanna ångest. Hon önskar att fler förstod hur liten insatsen är i förhållande till vilken gigantisk skillnad den gör.

– Hade jag varit frisk hade jag gått och gett blod direkt, det är en självklarthet för mig! Det går snabbt, det är inte farligt och du räddar faktiskt liv på riktigt.

Till alla som redan ger blod, eller som funderar på att ta steget, vill hon skicka med en hälsning:

– Jag vill bara att alla blodgivare ska känna en enorm stolthet. Även om du inte alltid får ett SMS om att ditt blod har använts just precis idag, så ska du veta att du gör en enorm skillnad. Fortsätt ge – ni anar inte hur mycket det betyder för sådana som mig.

Inlägget ”Utan era donationer står mitt liv på spel” dök först upp på Blodomloppet 2027.

För Markus Ledung blev det startskottet för att själv bli blodgivare. I dag har han dessutom valt att bli plasmagivare, vilket gör att han kan bidra ännu oftare.

– Jag ville kunna hjälpa någon på ett sätt som inte kräver någon ersättning. När jag jobbar mot kund hjälper jag kunden, men då får jag ersättning i form av lön. När jag donerar blod gör jag det utan ersättning. Det enda jag vill veta är att mitt blod kommer till användning och hjälper någon som behöver det, säger Markus Ledung.

Vid en plasmagivning separeras blodplasman från de röda blodkropparna, som återförs till givaren. För Markus, som tränar mycket och framför allt ägnar sig åt konditionsidrott, blev plasma ett särskilt attraktivt alternativ.

– Jag behöver mina röda blodkroppar för träningen och föredrar därför att donera plasma. En annan fördel är att man kan donera plasma betydligt oftare än blod – ungefär varannan vecka.

Plasma används bland annat inom vården för att framställa läkemedel och behandla patienter med olika sjukdomar och tillstånd. Behovet av plasma är stort, och genom att bli plasmagivare vill Markus bidra till en viktig del av den svenska sjukvården.

För honom handlar blodgivningen samtidigt om något större än själva donationen – känslan av att kunna göra en konkret insats för en annan människa.

– Fram tills jag fick reda på blodgivning hade jag inte känt att jag gjort något riktigt osjälviskt och gott i mitt liv, utöver det vanliga. När jag förstod att blod inte kan framställas biokemiskt utan måste komma direkt från människor, kände jag för första gången att jag kunde göra något osjälviskt och gott.

Det är också beskedet om att en donation faktiskt har kommit till användning som betyder mest.

– När en givning har varit lyckad och jag vet att det jag gjort har hjälpt någon annan, då mår jag lite bättre i min vardag. Det är en väldigt fin känsla.

Inlägget Från lunchdiskussion till plasmagivare – Markus ville hjälpa andra utan att få något tillbaka dök först upp på Blodomloppet 2027.

– Jag kom in i Blodomloppet genom mitt arbete som kommunikatör för GeBlod. När jag väl stod där, omsluten av människor som rörde sig tillsammans för en god sak, då förstod jag att det här var en kraft att räkna med. Ett lopp, ja, men också en manifestation av omtanke och vilja att hjälpa andra, säger hon.

En idé som blev en folkrörelse

Blodomloppet har i dag vuxit till Sveriges största motionslopp men resan började i liten skala. År 1993 var det faktiskt Ulrika Ljungs föregångare på GeBlod i Göteborg som formulerade en idé som skulle prägla loppets framtid: ”Framtidens blodgivare finns bland motionärer. Vi startar ett lopp och kallar det Blodomloppet.”

Det hela startade med två lopp och femtonhundra deltagare, ett i Göteborg och ett i Stockholm. Visionen var tydlig redan från början: att uppmärksamma behovet av blodgivning och samtidigt främja folkhälsan. Under tre decennier har arrangemanget vuxit till 25 lopp på 24 orter, med över 100 000 deltagare per år.

– Det är fascinerande att tänka på hur en så enkel idé, att kombinera rörelse med samhällsnytta kunde växa till något så här kraftfullt, säger Ulrika.

Stadigt växande och alltmer relevant

Den utveckling Blodomloppet haft under sina dryga 30 år beskriver Ulrika som både imponerande och rörande.

– Det har blivit mer professionellt, större i volym och rödare i och med tröjan man får innan loppet. Och fler kan delta. Men det som gör mig stolt är att Blodomloppet fortfarande känns nära, festligt och medmänskligt. Vi har inte tappat hjärtat på vägen.

Det goda syftet uppskattas av deltagarna och faktum är att det är en av de främsta anledningarna till att människor anmäler sig och många gör det i lag med kollegor eller vänner. Dessutom lockar loppet nya blodgivare varje år. Över åren har tusentals personer valt att bli blodgivare i samband med Blodomloppet.

En viktig pusselbit för blodförsörjningen

Rekryteringen av nya blodgivare är helt avgörande, eftersom tusentals blodgivare slutar att ge blod varje år. Det behövs ständigt personer som är villiga att ge av sig själva för att andra ska få en chans. Blodomloppet gör syftet synligt och begripligt på ett sätt som få andra motionslopp kan.

– Det är det vackraste med Blodomloppet. Det spelar ingen roll om du går, joggar eller springer. Alla är där av samma anledning. Och tillsammans gör vi något som faktiskt betyder något, menar Ulrika. Att vi applåderar alla blodgivare som deltar i loppet inför varje start är också vackert.

Inlägget En rörelse större än ett lopp dök först upp på Blodomloppet 2027.

Det började i Harplinge, en och en halv mil nordväst om Halmstad. Där växte Micke Syd, eller Michael Andersson som han heter, upp. I tonåren gick han med i ett band med sina vänner och några år senare slog de igenom som Gyllene Tider.

– Vi fick vara med i ett program som hette Måndagsbörsen och spelade upp vår första singel som heter “Flickorna på TV2”  vars refrängtext då uppfattades som lätt snuskig. Efter det slog vi igenom på en natt, berättar han.

Dagen efter programmet var hysterin kring bandet från Halmstad ett faktum.

– Det var som ”Beatles”. Det började stå tjejer  utanför inspelningsstudion, folk stod utanför våra hem, snodde tvätt, skrev brev och rymde hemifrån. Nu, skulle jag velat gjort en tidsresa tillbaka och stå och titta och lyssna. Osynlig i ett hörn. Det var en väldigt speciell tid.

De kommande fyra åren turnerade de runt i Sverige och resten av Norden ,men 1985 upplöstes bandet.

– När det tog slut var skitjobbigt, det känns som att du inte är någonting längre. Popidol ena dagen, före detta popidol nästa. Jag var 24 år, i den åldern håller man fortfarande på att upptäcka sig själv. Jag hade levt i en värld där alla skrek på en, allting var toppen och jag fick göra det jag älskade. Då är det någon som säger ”Nej, jag vill inte göra det längre” och så är det bara borta.

“Var skitjobbigt”

Så Micke flyttade hem till sina föräldrar och började köra lastbil, samma yrke som han hade innan de slog igenom.

Åren gick,Micke jobbade som frilansmusiker ,Gyllene Tider gjorde en första comeback och Micke fick barn. Allt hade kunnat vara frid och fröjd, men så fungerar ju inte livet.

– När min äldsta son, Dennis, var ett år blev han helt plötsligt jättesjuk och vi visste inte vad det var.

Det visade sig att han hade en medfödd missbildning på en urinledare som gjorde att han fick en “reflux”. Alltså att urinet kissas inte ut utan ,delar av delar av urinet rinner tillbaka till njurarna.

– När han var mellan ett till fem var vi på sjukhuset hur mycket som mest. Han opererades många gånger och fick ta massor av blodprov, och det var väldigt jobbigt för honom, liten som han var.

Dennis rädsla för nålar gjorde det extra tufft för honom att ta blodprover och i ett försök att hjälpa honom  fick Micke en idé, han skulle gå och ge blod.

– Jag tänkte att om han får gå med mig och lämna blod så kan vi embla mig (betyder att man lägger en bedövningssalva på huden så att sticket inte känns) så får han gå och säga till mig att “Pappa det är ingen fara. Det är bara ett litet stick”.

Donerar för hundrade gången

Det var också exakt det Micke gjorde och idag har det gått snart 35 år sedan första donationen. Om vecka kommer han att ge blod för hundrade gången.

– Det är ett enkelt sätt att göra skillnad för andra människor.

För sonen Dennis har det också gått bra.

– Han mår så bra han kan, han har fått en njure av sin mamma och idag bor han med sin fru och sin hund, avslutar Micke.

Den elfte maj startar Blodomloppet och den första september kommer vi till Halmstad. Anmäl dig till årets viktigaste lopp här.

Inlägget Micke Syd har snart givit blod 100 gånger dök först upp på Blodomloppet 2027.

Det har gått snart tio år sedan den nu 38- årige Ellen Sepp gjorde sin första dag som sjuksköterska. För vissa kan yrkesvalet vara en slump men för Ellen går det nästan att säga att det ligger i blodet. 

– Vi är en vårdfamilj. Min syster är sjuksköterska, mamma är undersköterska och farmor var sjuksköterska, berättar Ellen. 

Precis som sin syster är hon också sen många år tillbaka blodgivare. 

– Jag vet inte när jag lämnade blod för första gången, det var innan jag blev sjuksköterska och till och med innan jag började läsa till det. Jag har lämnat blod länge. 

Men relationen till blodgivningen slutar inte där. Sedan ett decennium tillbaka har hon arbetat på en kirurgisk sjukvårdsavdelning som sjuksköterska. För ett år sedan blev hon dessutom narkossköterska och kom då ännu närmare den livsavgörande blodgivningen. 

– Bara för ett litet tag sedan var det en patient som tappade 2,9 liter blod. 

Det är i sådana lägen man förstår hur viktigt det är med ett blodlager. 

– När man ser hur mycket det kommer till användning och hur mycket nytta det gör för andra människor då ser man ju vikten av att folk donerar sitt blod.

Hon fortsätter: 

– Det här ju ingen uppoffring egentligen för mig som människa men kan göra väldigt stor skillnad för en patient som behöver mitt blod. 

Springer Blodomloppet

Ellen bor i Borås och som den träningsperson hon är lyckades hon dra ihop ett lag från operationsavdelningen till att springa Blodomloppet i staden. 

– Jag har sprungit loppet här och även två gånger i Göteborg. Det är en fantastiskt stämning under loppet. 

Den 31:a augusti kommer loppet tillbaka till Borås. Gör som Ellen och spring det då. 

Inlägget Sjuksköterskan Ellen har sett hur Blodgivningen hjälper dök först upp på Blodomloppet 2027.

Under våren och sommaren rapporterades det om akut blodbrist runtom i landet. Läget har förbättrats sedan dess, men behovet av nya blodgivare är fortsatt stort – i dag är det bara omkring tre procent av befolkningen som ger blod.

– Om man tittar övergripande så tycker jag ändå att det ser okej ut. Det är ingenting som är urakut men det behövs ju alltid fyllas på, säger Ebba Sjöström på Region Örebro län. 

Framförallt är det de stora blodgrupperna, 0+ och A+ där blodlagret behöver fyllas på. 

– Det är de blodgrupperna som 32% respektive 37% av Sveriges befolkning har. Så om det kommer en patient som behöver blod är sannolikheten stor att patienten behöver blod från just dessa grupper, därför är det ofta dessa som behöver fyllas på i blodlagret. 

Det här med blodgrupper och vem som kan ge till vem kan vara lite klurigt att förstå. Därför kommer här en kort genomgång för den som kanske somnade till en stund under biologin i skolan. 

0– kan ge blod till alla, men bara ta emot från sig själv.

0+ kan ge till alla positiva (A+, B+, AB+) och till sig själv.

B– kan ge till B+/- och AB+/-.

A- kan ge till AB+/-.

AB- kan ge till AB+.

Ser vi till hela landet är läget alltså relativt stabilt, men tittar man närmare på varje region finns det fortfarande områden med akut blodbrist.

– Skåne ligger lägre på nästan alla blodgrupper, säger Ebba Sjöström. Just nu ligger de lågt på nästan alla blodgrupper och på akuta nivåer på AB-. 

Har du inte blivit blodgivare än, men vill bli det, gå in på GeBlod.nu och anmäl dig. 

Inlägget Så ser blodläget ut dök först upp på Blodomloppet 2027.

Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg och har begränsad hållbarhet. Därför är det avgörande att blodgivningen fungerar kontinuerligt även i fredstid. Varje blodpåse kan rädda upp till tre liv, och behovet kan öka snabbt vid exempelvis blodkrävande operationer, krissituationer eller andra oplanerade händelser.

För att underlätta för fler att ge blod har initiativet Rädda liv på arbetstid tagits fram. Det ger arbetsgivare möjlighet att låta sina medarbetare ge blod under arbetstid, ett konkret sätt att bidra till sjukvården och ge möjligheten för fler att bli blodgivare.

– Att ge blod tar bara tio minuter och hela besöket ungefär en halvtimme. En halvtimme som ofta är skillnaden mellan liv och död för någon annan. Genom att uppmuntra blodgivning på arbetsplatsen stärker vi både individens engagemang och samhällets beredskap, säger Ulrika Ljung, ordförande i GeBlod Kommunikation.

Blodgivning är en insats som är viktig på riktigt. För mer information om hur du blir blodgivare eller hur din organisation kan ansluta sig till Rädda liv på arbetstid, besök GeBlod.nu.

Tusentals människor behöver få blodtransfusioner för att överleva, det transfunderas över tusen blodenheter (röda blodkroppar, plasma och trombocyter) varje dag. Och under Blodomloppet finns blodcentralerna på plats och berättar om hur viktigt det är att ge blod – och det går även att anmäla sitt intresse för att bli blodgivare. I samband med loppen rekryterar vi runt 5 000 nya blodgivare (tillkommer gör de som anmält sig efter själva loppdagen).

Vill du veta mer om Blodomloppets roll för den livsviktiga blodgivningen? Läs mer om oss här.

Inlägget Blodgivning stärker Sveriges krisberedskap – arbetsgivare uppmanas att bidra dök först upp på Blodomloppet 2027.

Det började med att sminket rann på ena sidan. Vänstra ögat tårades ständigt och för säkerhets skull tryckte hon därför in ett läkarbesök mellan två möten. Men istället för ett kort besök blev hon inskriven på medicinavdelningen  samma kväll. Läkarna hade hittat en tumör.

– Det blev en fullständig chock, berättar Jaana.

Det blev komplikationer under operationen och jag höll på att dö. Jag fick fyra liter blod och läkarna räddade mitt liv

Tumören visade sig vara godartad och läkarna gav lugnande besked. Faran verkade vara över och Jaanas liv fortsatte i samma takt, fram tills rutinkontrollen ett halvår senare.

– Då visade det sig att tumören hade vuxit och höll på att putta ut ögat. Läkarna var lugna men berättade att jag behövde operera. Det skulle inte vara några konstigheter, de gör tio sådana operationer om året.

När hon några månader senare åkte in för operationen var hon inställd på att det skulle ta sex timmar. Det sista hon minns är när hon säger hejdå till sin familj. Sexton timmar senare sydde läkarna ihop henne.

– Det blev komplikationer under operationen och jag höll på att dö. Jag fick fyra liter blod och läkarna räddade mitt liv.

Situationen var så allvarlig att Jaana slutade andas och hon tappade blod, massor av blod.

I Linköping väntade hennes familj på det samtal som aldrig verkade komma .

– Någon gång framåt ett på natten ringde de och sa att de sytt igen mig men att jag låg på intensiven. I två dygn var jag nedsövd, sen började de sakta väcka upp mig.

Efter en längre tid på sjukhuset har hon lyckats återhämta sig. Den största delen av tumören är borta och hon är nästan helt återställd på ögat.

– Jag är så tacksam över alla människor som ger blod. Det räddar liv och man gör verkligen nytta.

One Partner Group rekryterar blodgivare under Blodomloppet

Men faktum är att det behövs fler blodgivare i Sverige idag och det här är någonting som hennes arbetsgivare, One Partner Group, hjälper till och uppmärksammar. Att vara med och rekrytera för livet är något som verkligen gör skillnad och det är Jaanas resa ett bevis på.

– Att jag och mina kollegor får möjlighet att göra skillnad är något jag verkligen värdesätter, än mer efter den resa jag genomgått, avslutar Jaana.

Faktaruta

Jaana Ek jobbar som verksamhetschef på One Partner Groups kontor i Anderstorp, Värnamo och Vaggeryd. Hennes arbetsgivare är för andra året i rad nationell partner till Blodomloppet och hjälper också till att rekrytera blodgivare i samband med Blodomloppet på några orter, rekryteringar som räddar liv. One Partner Group är din bästa kollega inom rekrytering, bemanning, utbildning och i karriären.

Läs mer om One Partner Group här.

Läs mer om blodgivning här.

Inlägget “Jag höll på att dö” dök först upp på Blodomloppet 2027.

Det var när blodtappen kom till Linköping som tankarna på att ge blod först väcktes hos Madeleine.

– Jag kände att det är ett så enkelt sätt för mig att kunna bidra till att någon annan får fortsätta sitt liv eller bli frisk från någon sjukdom, berättar hon.

Så Madeleine gjorde slag i saken och skrev upp sig som blodgivare. Hon började ge blod så ofta hon kunde och mitt i allt blev hon också gravid för första gången. Förlossningen gick bra men direkt efter kom problemen.

– Efter förlossningen fick jag kvarhållen moderkaka vilket betyder att kroppen fortsätter pumpa ut blod.

Det är en sån otrolig tacksamhet mot alla som går och ger blod.

I normala fall ska moderkakan lossna av sig själv och avlägsnas efter att barnet föds, för Madeleine hände inte det. Istället blev moderkakan kvar och hon förlorade liter av blod.

– Läkarna försökte dra ut moderkakan men insåg ganska snabbt att det här inte kommer gå och att det börjar bli bråttom.

Tre blodpåsar och en akut operation var vad som krävdes men till slut kunde Madeleine åka hem med sin son. Idag är hon fortfarande blodgivare.

– Hade jag bott i ett u-land eller fött barn på tidigt 1900-tal hade jag inte suttit här idag. Det är en sån otrolig tacksamhet mot alla som går och ger blod.

Läs mer om blodgivning på GeBlod.nu.

Inlägget “Då hade jag inte suttit här” dök först upp på Blodomloppet 2027.