– Jag kom in i Blodomloppet genom mitt arbete som kommunikatör för GeBlod. När jag väl stod där, omsluten av människor som rörde sig tillsammans för en god sak, då förstod jag att det här var en kraft att räkna med. Ett lopp, ja, men också en manifestation av omtanke och vilja att hjälpa andra, säger hon.

En idé som blev en folkrörelse

Blodomloppet har i dag vuxit till Sveriges största motionslopp men resan började i liten skala. År 1993 var det faktiskt Ulrika Ljungs föregångare på GeBlod i Göteborg som formulerade en idé som skulle prägla loppets framtid: ”Framtidens blodgivare finns bland motionärer. Vi startar ett lopp och kallar det Blodomloppet.”

Det hela startade med två lopp och femtonhundra deltagare, ett i Göteborg och ett i Stockholm. Visionen var tydlig redan från början: att uppmärksamma behovet av blodgivning och samtidigt främja folkhälsan. Under tre decennier har arrangemanget vuxit till 25 lopp på 24 orter, med över 100 000 deltagare per år.

– Det är fascinerande att tänka på hur en så enkel idé, att kombinera rörelse med samhällsnytta kunde växa till något så här kraftfullt, säger Ulrika.

Stadigt växande och alltmer relevant

Den utveckling Blodomloppet haft under sina dryga 30 år beskriver Ulrika som både imponerande och rörande.

– Det har blivit mer professionellt, större i volym och rödare i och med tröjan man får innan loppet. Och fler kan delta. Men det som gör mig stolt är att Blodomloppet fortfarande känns nära, festligt och medmänskligt. Vi har inte tappat hjärtat på vägen.

Det goda syftet uppskattas av deltagarna och faktum är att det är en av de främsta anledningarna till att människor anmäler sig och många gör det i lag med kollegor eller vänner. Dessutom lockar loppet nya blodgivare varje år. Över åren har tusentals personer valt att bli blodgivare i samband med Blodomloppet.

En viktig pusselbit för blodförsörjningen

Rekryteringen av nya blodgivare är helt avgörande, eftersom tusentals blodgivare slutar att ge blod varje år. Det behövs ständigt personer som är villiga att ge av sig själva för att andra ska få en chans. Blodomloppet gör syftet synligt och begripligt på ett sätt som få andra motionslopp kan.

– Det är det vackraste med Blodomloppet. Det spelar ingen roll om du går, joggar eller springer. Alla är där av samma anledning. Och tillsammans gör vi något som faktiskt betyder något, menar Ulrika. Att vi applåderar alla blodgivare som deltar i loppet inför varje start är också vackert.

Inlägget En rörelse större än ett lopp dök först upp på Blodomloppet 2026.

Det började i Harplinge, en och en halv mil nordväst om Halmstad. Där växte Micke Syd, eller Michael Andersson som han heter, upp. I tonåren gick han med i ett band med sina vänner och några år senare slog de igenom som Gyllene Tider.

– Vi fick vara med i ett program som hette Måndagsbörsen och spelade upp vår första singel som heter “Flickorna på TV2”  vars refrängtext då uppfattades som lätt snuskig. Efter det slog vi igenom på en natt, berättar han.

Dagen efter programmet var hysterin kring bandet från Halmstad ett faktum.

– Det var som ”Beatles”. Det började stå tjejer  utanför inspelningsstudion, folk stod utanför våra hem, snodde tvätt, skrev brev och rymde hemifrån. Nu, skulle jag velat gjort en tidsresa tillbaka och stå och titta och lyssna. Osynlig i ett hörn. Det var en väldigt speciell tid.

De kommande fyra åren turnerade de runt i Sverige och resten av Norden ,men 1985 upplöstes bandet.

– När det tog slut var skitjobbigt, det känns som att du inte är någonting längre. Popidol ena dagen, före detta popidol nästa. Jag var 24 år, i den åldern håller man fortfarande på att upptäcka sig själv. Jag hade levt i en värld där alla skrek på en, allting var toppen och jag fick göra det jag älskade. Då är det någon som säger ”Nej, jag vill inte göra det längre” och så är det bara borta.

“Var skitjobbigt”

Så Micke flyttade hem till sina föräldrar och började köra lastbil, samma yrke som han hade innan de slog igenom.

Åren gick,Micke jobbade som frilansmusiker ,Gyllene Tider gjorde en första comeback och Micke fick barn. Allt hade kunnat vara frid och fröjd, men så fungerar ju inte livet.

– När min äldsta son, Dennis, var ett år blev han helt plötsligt jättesjuk och vi visste inte vad det var.

Det visade sig att han hade en medfödd missbildning på en urinledare som gjorde att han fick en “reflux”. Alltså att urinet kissas inte ut utan ,delar av delar av urinet rinner tillbaka till njurarna.

– När han var mellan ett till fem var vi på sjukhuset hur mycket som mest. Han opererades många gånger och fick ta massor av blodprov, och det var väldigt jobbigt för honom, liten som han var.

Dennis rädsla för nålar gjorde det extra tufft för honom att ta blodprover och i ett försök att hjälpa honom  fick Micke en idé, han skulle gå och ge blod.

– Jag tänkte att om han får gå med mig och lämna blod så kan vi embla mig (betyder att man lägger en bedövningssalva på huden så att sticket inte känns) så får han gå och säga till mig att “Pappa det är ingen fara. Det är bara ett litet stick”.

Donerar för hundrade gången

Det var också exakt det Micke gjorde och idag har det gått snart 35 år sedan första donationen. Om vecka kommer han att ge blod för hundrade gången.

– Det är ett enkelt sätt att göra skillnad för andra människor.

För sonen Dennis har det också gått bra.

– Han mår så bra han kan, han har fått en njure av sin mamma och idag bor han med sin fru och sin hund, avslutar Micke.

Den elfte maj startar Blodomloppet och den första september kommer vi till Halmstad. Anmäl dig till årets viktigaste lopp här.

Inlägget Micke Syd har snart givit blod 100 gånger dök först upp på Blodomloppet 2026.

Det har gått snart tio år sedan den nu 38- årige Ellen Sepp gjorde sin första dag som sjuksköterska. För vissa kan yrkesvalet vara en slump men för Ellen går det nästan att säga att det ligger i blodet. 

– Vi är en vårdfamilj. Min syster är sjuksköterska, mamma är undersköterska och farmor var sjuksköterska, berättar Ellen. 

Precis som sin syster är hon också sen många år tillbaka blodgivare. 

– Jag vet inte när jag lämnade blod för första gången, det var innan jag blev sjuksköterska och till och med innan jag började läsa till det. Jag har lämnat blod länge. 

Men relationen till blodgivningen slutar inte där. Sedan ett decennium tillbaka har hon arbetat på en kirurgisk sjukvårdsavdelning som sjuksköterska. För ett år sedan blev hon dessutom narkossköterska och kom då ännu närmare den livsavgörande blodgivningen. 

– Bara för ett litet tag sedan var det en patient som tappade 2,9 liter blod. 

Det är i sådana lägen man förstår hur viktigt det är med ett blodlager. 

– När man ser hur mycket det kommer till användning och hur mycket nytta det gör för andra människor då ser man ju vikten av att folk donerar sitt blod.

Hon fortsätter: 

– Det här ju ingen uppoffring egentligen för mig som människa men kan göra väldigt stor skillnad för en patient som behöver mitt blod. 

Springer Blodomloppet

Ellen bor i Borås och som den träningsperson hon är lyckades hon dra ihop ett lag från operationsavdelningen till att springa Blodomloppet i staden. 

– Jag har sprungit loppet här och även två gånger i Göteborg. Det är en fantastiskt stämning under loppet. 

Den 31:a augusti kommer loppet tillbaka till Borås. Gör som Ellen och spring det då. 

Inlägget Sjuksköterskan Ellen har sett hur Blodgivningen hjälper dök först upp på Blodomloppet 2026.

Under våren och sommaren rapporterades det om akut blodbrist runtom i landet. Läget har förbättrats sedan dess, men behovet av nya blodgivare är fortsatt stort – i dag är det bara omkring tre procent av befolkningen som ger blod.

– Om man tittar övergripande så tycker jag ändå att det ser okej ut. Det är ingenting som är urakut men det behövs ju alltid fyllas på, säger Ebba Sjöström på Region Örebro län. 

Framförallt är det de stora blodgrupperna, 0+ och A+ där blodlagret behöver fyllas på. 

– Det är de blodgrupperna som 32% respektive 37% av Sveriges befolkning har. Så om det kommer en patient som behöver blod är sannolikheten stor att patienten behöver blod från just dessa grupper, därför är det ofta dessa som behöver fyllas på i blodlagret. 

Det här med blodgrupper och vem som kan ge till vem kan vara lite klurigt att förstå. Därför kommer här en kort genomgång för den som kanske somnade till en stund under biologin i skolan. 

0– kan ge blod till alla, men bara ta emot från sig själv.

0+ kan ge till alla positiva (A+, B+, AB+) och till sig själv.

B– kan ge till B+/- och AB+/-.

A- kan ge till AB+/-.

AB- kan ge till AB+.

Ser vi till hela landet är läget alltså relativt stabilt, men tittar man närmare på varje region finns det fortfarande områden med akut blodbrist.

– Skåne ligger lägre på nästan alla blodgrupper, säger Ebba Sjöström. Just nu ligger de lågt på nästan alla blodgrupper och på akuta nivåer på AB-. 

Har du inte blivit blodgivare än, men vill bli det, gå in på GeBlod.nu och anmäl dig. 

Inlägget Så ser blodläget ut dök först upp på Blodomloppet 2026.

Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg och har begränsad hållbarhet. Därför är det avgörande att blodgivningen fungerar kontinuerligt även i fredstid. Varje blodpåse kan rädda upp till tre liv, och behovet kan öka snabbt vid exempelvis blodkrävande operationer, krissituationer eller andra oplanerade händelser.

För att underlätta för fler att ge blod har initiativet Rädda liv på arbetstid tagits fram. Det ger arbetsgivare möjlighet att låta sina medarbetare ge blod under arbetstid, ett konkret sätt att bidra till sjukvården och ge möjligheten för fler att bli blodgivare.

– Att ge blod tar bara tio minuter och hela besöket ungefär en halvtimme. En halvtimme som ofta är skillnaden mellan liv och död för någon annan. Genom att uppmuntra blodgivning på arbetsplatsen stärker vi både individens engagemang och samhällets beredskap, säger Ulrika Ljung, ordförande i GeBlod Kommunikation.

Blodgivning är en insats som är viktig på riktigt. För mer information om hur du blir blodgivare eller hur din organisation kan ansluta sig till Rädda liv på arbetstid, besök GeBlod.nu.

Tusentals människor behöver få blodtransfusioner för att överleva, det transfunderas över tusen blodenheter (röda blodkroppar, plasma och trombocyter) varje dag. Och under Blodomloppet finns blodcentralerna på plats och berättar om hur viktigt det är att ge blod – och det går även att anmäla sitt intresse för att bli blodgivare. I samband med loppen rekryterar vi runt 5 000 nya blodgivare (tillkommer gör de som anmält sig efter själva loppdagen).

Vill du veta mer om Blodomloppets roll för den livsviktiga blodgivningen? Läs mer om oss här.

Inlägget Blodgivning stärker Sveriges krisberedskap – arbetsgivare uppmanas att bidra dök först upp på Blodomloppet 2026.

Det började med att sminket rann på ena sidan. Vänstra ögat tårades ständigt och för säkerhets skull tryckte hon därför in ett läkarbesök mellan två möten. Men istället för ett kort besök blev hon inskriven på medicinavdelningen  samma kväll. Läkarna hade hittat en tumör.

– Det blev en fullständig chock, berättar Jaana.

Det blev komplikationer under operationen och jag höll på att dö. Jag fick fyra liter blod och läkarna räddade mitt liv

Tumören visade sig vara godartad och läkarna gav lugnande besked. Faran verkade vara över och Jaanas liv fortsatte i samma takt, fram tills rutinkontrollen ett halvår senare.

– Då visade det sig att tumören hade vuxit och höll på att putta ut ögat. Läkarna var lugna men berättade att jag behövde operera. Det skulle inte vara några konstigheter, de gör tio sådana operationer om året.

När hon några månader senare åkte in för operationen var hon inställd på att det skulle ta sex timmar. Det sista hon minns är när hon säger hejdå till sin familj. Sexton timmar senare sydde läkarna ihop henne.

– Det blev komplikationer under operationen och jag höll på att dö. Jag fick fyra liter blod och läkarna räddade mitt liv.

Situationen var så allvarlig att Jaana slutade andas och hon tappade blod, massor av blod.

I Linköping väntade hennes familj på det samtal som aldrig verkade komma .

– Någon gång framåt ett på natten ringde de och sa att de sytt igen mig men att jag låg på intensiven. I två dygn var jag nedsövd, sen började de sakta väcka upp mig.

Efter en längre tid på sjukhuset har hon lyckats återhämta sig. Den största delen av tumören är borta och hon är nästan helt återställd på ögat.

– Jag är så tacksam över alla människor som ger blod. Det räddar liv och man gör verkligen nytta.

One Partner Group rekryterar blodgivare under Blodomloppet

Men faktum är att det behövs fler blodgivare i Sverige idag och det här är någonting som hennes arbetsgivare, One Partner Group, hjälper till och uppmärksammar. Att vara med och rekrytera för livet är något som verkligen gör skillnad och det är Jaanas resa ett bevis på.

– Att jag och mina kollegor får möjlighet att göra skillnad är något jag verkligen värdesätter, än mer efter den resa jag genomgått, avslutar Jaana.

Faktaruta

Jaana Ek jobbar som verksamhetschef på One Partner Groups kontor i Anderstorp, Värnamo och Vaggeryd. Hennes arbetsgivare är för andra året i rad nationell partner till Blodomloppet och hjälper också till att rekrytera blodgivare i samband med Blodomloppet på några orter, rekryteringar som räddar liv. One Partner Group är din bästa kollega inom rekrytering, bemanning, utbildning och i karriären.

Läs mer om One Partner Group här.

Läs mer om blodgivning här.

Inlägget “Jag höll på att dö” dök först upp på Blodomloppet 2026.

Det var när blodtappen kom till Linköping som tankarna på att ge blod först väcktes hos Madeleine.

– Jag kände att det är ett så enkelt sätt för mig att kunna bidra till att någon annan får fortsätta sitt liv eller bli frisk från någon sjukdom, berättar hon.

Så Madeleine gjorde slag i saken och skrev upp sig som blodgivare. Hon började ge blod så ofta hon kunde och mitt i allt blev hon också gravid för första gången. Förlossningen gick bra men direkt efter kom problemen.

– Efter förlossningen fick jag kvarhållen moderkaka vilket betyder att kroppen fortsätter pumpa ut blod.

Det är en sån otrolig tacksamhet mot alla som går och ger blod.

I normala fall ska moderkakan lossna av sig själv och avlägsnas efter att barnet föds, för Madeleine hände inte det. Istället blev moderkakan kvar och hon förlorade liter av blod.

– Läkarna försökte dra ut moderkakan men insåg ganska snabbt att det här inte kommer gå och att det börjar bli bråttom.

Tre blodpåsar och en akut operation var vad som krävdes men till slut kunde Madeleine åka hem med sin son. Idag är hon fortfarande blodgivare.

– Hade jag bott i ett u-land eller fött barn på tidigt 1900-tal hade jag inte suttit här idag. Det är en sån otrolig tacksamhet mot alla som går och ger blod.

Läs mer om blodgivning på GeBlod.nu.

Inlägget “Då hade jag inte suttit här” dök först upp på Blodomloppet 2026.

För fjorton år sedan fick Louise familj det besked ingen vill ha. Hennes man hade drabbats av blodcancer. Hans hade gått från att vara en idrottande far till att bli trött, väldigt trött.

– Vi bodde i Vetlanda då och hade en son som var 14 år och insåg ganska snabbt att nu är det en lång period med behandlingar som kommer att bli tuff. Men läkarna sa hela tiden att målet var att de skulle bota Hans, berättar Louise.

Familjen knöt sig samman och mötte sjukdomen i samlad trupp.

– Han behandlades hårt i ett år i Linköping så jag och min son Ola åkte upp dit varje helg och bodde på Ronald McDonald- huset.

För behandlingen var Hans i stort behov av trombocyter. Den livsviktiga blodcell som bland annat gör så att blodet kan stelna. Tack vare vården och alla människor som dagligen ger blod, kunde Hans få blodpåse på blodpåse.

Jag hade aldrig haft en tanke på att ge blod men där fick jag se på nära håll hur pass livsviktigt det är.

Men trots påsarna blev inte Hans bättre och den 16:e december 2012 somnade han in. Trots allt mörker som en förlorad pappa och man innebär finns det en tacksamhet mot alla som gått och lämnat blod hos Louise.

– När man är i den där typen av situationer, då inser man vikten av det hela. Jag hade aldrig haft en tanke på att ge blod men där fick jag se på nära håll hur pass livsviktigt det är. Sen tänker man på alla de som ger av sig själva och av sin tid för att ta sig till sjukhus och till blodbussar. Då sa jag till mig själv “när det här är över ska jag också bli blodgivare”.

Fyra dagar efter Hans begravning anmälde sig Louise att bli blodgivare. Idag, fjorton år senare, har hon givit blod 32 gånger och det har blivit en tradition att se fram emot. Dessutom springer hon Blodomloppet varje år med kollegorna.

– Det är kul grej att göra med mina kollegor. Vi kommer springa med i alla fall två lag i år, alla springer olika distanser och vissa går men det gemensamma är promenaden till starten och sen äter vi efteråt. Det är en väldigt kul stund.

Läs mer om blodgivning och hur du kan bli blodgivare på GeBlod.nu.

Inlägget “När det här är över kommer jag också att ge blod” dök först upp på Blodomloppet 2026.

Jag började ge blod 1989 efter att ha sett en reklamkampanj. Jag ville göra något meningsfullt och göra nytta, och sedan dess har det bara fortsatt.

Kan du beskriva hur processen går till?

Du kan anmäla dig som blodgivare på hemsidan GeBlod.nueller genom att besöka en blodcentral eller blodbuss. Vid första besöket tas blodprov som skickas på analys. Om allt ser bra ut blir du kallad för att ge blod. När du kommer till Blodcentralen får du först besvara en hälsodeklaration och sedan blir du intervjuad av en sjuksköterska. Det sker varje gång.

Själva tappningen tar bara omkring 10 minuter för mig men det är lite olika, medan en trombocytgivning tar cirka en timme. Jag kan ge trombocyter var 14:e dag och blod 3-4 gånger om året.

Vad motiverar dig att fortsätta ge blod?

Min motivation kommer från att jag verkligen vill göra skillnad och veta att jag räddar liv. Det blir också en trevlig stund på blodcentralen med god fika och en fin gåva, vilket bara känns som en extra bonus.

Hur känns det att få ett tack-sms efter blodgivning?

Det känns fantastiskt att veta att mitt bidrag gör skillnad. Tack-sms:et är ett fint kvitto på att det faktiskt fungerar.

Varför springer du Blodomloppet?

Jag har sprungit Blodomloppet i över fem år. Jag älskar att springa och uppskattar den fina banan. Löpning ger mig möjlighet att upptäcka nya platser, både i Stockholm och när jag reser. Att sätta mål och delta i lopp ger mig en extra push.

Hur kombinerar du löpning med blodgivning?

Det går bra att kombinera dem. Jag känner mycket lite påverkan. Jag brukar undvika att springa samma dag som jag ger blod, men jag har inga problem efter att ha gett trombocyter. Efter vanlig blodgivning kan jag vara lite andfådd de följande dagarna, men annars fungerar allt som vanligt.

Har du någon uppmaning till dem som överväger att bli blodgivare?

Gå dit bara! Ta med en vän eller kollega om det känns lättare. Det tar lite tid men gör en stor skillnad. Personal på Blodcentralen är jättesnälla och proffsiga.

Även om du inte kunnat ge tidigare av olika anledningar så kan det ändras över tid – ge inte upp!

Inlägget Intervju med en hängiven blodgivare dök först upp på Blodomloppet 2026.

Väl på gymmet för att maxa träningen inför SM ska Karolina utföra isometriska knäböj med en skivstång. Hon lägger på 250 kg som motvikt men det visade sig vara för lite och plötsligt får hon hela stången med all vikt över sig. Karolina som är nyexaminerad läkare förstår snabbt allvaret och försöker behålla lugnet i den akuta situationen. Smärtan i rygg och mage var värst och hon hade ingen känsel i sina ben. Träningskompisarna skyndade fram, ringde snabbt 112 och hjälpte till att lyfta bort de tunga vikterna från hennes kropp.

Ambulansen som anlände efter 10 minuter förde Karolina till Sundsvalls sjukhus. På sjukhuset konstaterade man att Karolina var multiskadad och transporterades vidare med ambulansflyg till Umeås universitetssjukhus. De skador som Karolina ådrog sig var en instabil fraktur på en kota, sex brutna revben, bruten handled samt sju deciliter blod i ena lungan. Karolina fick flera blodtransfusioner inför operationen.

– Vilken tur att det finns blodgivare som ställer upp och donerar blod, så alla som råkar illa ut kan få hjälp. Som läkare har jag sett att blod inte bara ges till traumapatienter utan även i stor utsträckning till cancerpatienter. Utan blodgivare skulle vården inte fungera, säger Karolina utan omsvep.

Nu jobbar Karolina sin AT tjänst på Sundsvalls sjukhus. Drömmen att i framtiden kunna återuppta sin friidrott lever kvar. I vinter har Karolina åkt en hel del längdskidor för att bygga upp grundstyrkan. Rehabträningen går väldigt bra och Karolina ser positivt på framtiden. Hon hoppas kunna nå samma nivå inom längdhopp som innan olyckan, men idag är välbefinnandet det viktigaste.

Fler kan rädda liv. Läs mer om blodgivning på GeBlod.nu

Hej Karolina, hur står det till?

 Hej! Det är bara bra med mig.

Vi är mycket glada att du ställer upp som lokal ambassadör för Blodomloppet i Uppsala, var det ett svårt beslut?

Nej det var det verkligen inte, det kändes självklart att stödja en så bra grej.

Vilken otrolig idrottskvinna du är. Grattis till dina framgångar. Är planen att även i fortsättning satsa på idrotten?

Tack! Ja det är det, men det är oklart i vilken omfattning, det viktigaste för mig är att ha roligt och må bra.

Blodomloppet är idag Sveriges största lopp. Varför tror du Blodomloppet har blivit så populärt.

Det gör mig inte förvånad, ett roligt lopp med bra stämning som man gör i ett gott syfte, det säger sig självt.

Blodomloppet vill lyfta behovet av blod i Sverige. Ett annat syfte med Blodomloppet är att uppmuntra till ett hälsosamt liv. Hur ser din egen träning ut?

Jag har faktiskt åkt en hel del längdskidor i vinter, väldigt bra träning! Annars är det en blandning mellan friidrott- och styrketräning.

Du är elitidrottare och då är tidpunkten inte helt rätt för dig att ge blod. När du övergår från elitidrott till motionär, kan du tänka dig att ge blod då?                

Ja, det kommer jag göra.

Du är en stor förebild för många personer speciellt inom friidrott. Andra viktiga förebilder är våra blodgivare. Hur viktigt anser du att det är, att blodgivare donerar blod så vi har ett välfyllt blodlager i Sverige?

Superviktigt, jag ser i stort sett dagligen vilken nytta blodpåsarna gör som AT-läkare.

Blodomloppets främsta syfte är att värva fler blodgivare. Visste du att det går åt en blodpåse i minuten, dygnet runt, året om. Har du själv varit i behov av blodtransfusioner?

Ja det har jag, när jag bröt ryggen förra året så fick jag plasma inför operationen.

Har du deltagit i Blodomloppet tidigare?

Nej det har jag inte, men det är på min bucket list :)

Sist men inte minst, lycka till med idrottskarriären. Du är en bra förebild. 

Tack så jättemycket!

Inlägget ”Blod räddade mitt liv” – Karolinas väg tillbaka efter olyckan dök först upp på Blodomloppet 2026.