Precis som många andra i sin årskull gjorde Anders lumpen i mitten av 80-talet, en tid då både världen och villkoren för värnpliktiga såg annorlunda ut. När han låg inne på I11 i Växjö dök en möjlighet upp att dryga ut kassan lite grann.

– På den tiden kunde man tjäna några kronor extra genom att ge blod. Jag tror det var 25 kronor per gång, så jag tog chansen, berättar han.

När lumpen var över började han arbeta på ICA – och där fortsatte blodgivningen att uppmuntras genom olika kampanjer.

– Gav man blod åtta gånger fick man två kilo kaffe. Vi gjorde sådana stötar för att få fler att donera.

Blodgivningen blev en vana

Sedan dess har blodgivningen varit en konstant i Anders liv. I dag arbetar han varken kvar på ICA eller inom militären, men han fortsätter att ge blod regelbundet. För bara en tid sedan gjorde han sin 128:e donation.

– Det känns jättebra. Dels blir det en hälsokontroll som visar att allt ser bra ut, men det bästa är när man får sms:et om att blodet har kommit till användning. Det är därför man gör det.

Utöver blodgivningen kretsar livet kring familjen och innebandyn. Just nu är han bland annat materialare i SSL-klubben Växjö Vipers.

Till den som fortfarande tvekar på att bli blodgivare har han en tydlig uppmaning:

– Det är brist på blod och lagren behöver fyllas på. Det är ett enkelt sätt att hjälpa någon annan – och samtidigt få en gratis hälsokontroll, avslutar han. 

Inlägget “Gav man blod åtta gånger fick man två kilo kaffe” dök först upp på Blodomloppet 2026.

Norbert växte upp i Hannover och utbildade sig till läkare. År 2008 gick flyttlasset till Sverige, efter att kärleken och ett nytt jobb fört honom till Uppsala och Akademiska sjukhuset. Sedan dess har han blivit kvar. Här kombinerar han sitt arbete som överläkare och docent inom transfusionsmedicin med ett starkt engagemang för blodgivning.

På blodcentralen ser han dagligen vilken avgörande roll blodgivare spelar.

– Att se att blodet kommer många olika patienter till nytta är det som gör arbetet så meningsfullt, berättar Norbert.

Hans uppdrag handlar om att säkerställa att rätt blod finns till rätt patient i rätt tid – en ständig utmaning i vården. Behovet är stort, och utan blodgivare skulle många behandlingar helt enkelt inte vara möjliga. Från akuta operationer till cancerbehandlingar – blodet är en livsnödvändig resurs.

För Norbert är frågan inte bara professionell – Den är också djupt personlig. När hans fru drabbades av en allvarlig komplikation i samband med en förlossning, räddades hennes liv av ett stort antal blodtransfusioner.

– Sedan dess känner jag en stor personlig tacksamhet gentemot blodgivare, säger han.

Själv har han varit blod- och trombocytgivare i över 40 år, i flera olika länder. Att uppmana andra att ge blod känns därför både naturligt och viktigt.

– Gör ett försök, säger han enkelt till den som ännu inte tagit steget.

Att tacka ja till rollen som ambassadör för Blodomloppet var aldrig någon tvekan.

– Det var hedrande att bli tillfrågad.

Blodomloppet, som idag är Sveriges största motionslopp, fyller en viktig funktion genom att både främja hälsa och sprida kunskap om blodgivning. För Norbert handlar det också om att möta människor.

– Det är bra att komma ut från blodcentralen och träffa både blodgivare och potentiella blodgivare.

Vid sidan av sitt arbete har Norbert en livslång passion – judo. I över 50 år har han tränat sporten och bär idag svart bälte, 4 dan. Även om träningen numera sker mer sparsamt, är den fortfarande en viktig del av livet.

– Träning förbättrar både orken och humöret, säger han.

Judo är mer än en sport – det är en livsfilosofi. Värdegrunden bygger på artighet, respekt, ödmjukhet och självkontroll – egenskaper som Norbert menar också kan ha en plats inom det vardagliga livet.

Till vardags håller han sig aktiv med judo, gymträning och promenader – gärna 10 000 steg om dagen. En balans som speglar både disciplin och livsglädje.

När Norbert ser fram emot årets Blodomlopp är det inte minst gemenskapen som lockar. Minnet av de många deltagarna på Studenternas lever kvar – ett tydligt bevis på vilket engagemang som finns.

Att ge blod är viktigt på riktigt. Och med ambassadörer som Norbert Lubenow blir det också tydligt varför.

Inlägget Från judomattan till blodcentralen dök först upp på Blodomloppet 2026.

Samtidigt som Blodomloppet fyller 33 år närmar sig Friskis sitt 50-årsjubileum. Under dessa decennier har båda organisationerna spelat en viktig roll i arbetet för en bättre folkhälsa. Genom att engagera människor och erbjuda både rörelse och gemenskap bidrar de till ett mer aktivt och hållbart samhälle.

– Vi är väldigt glada över att Friskis fortsätter som samarbetspartner. Deras arbete för folkhälsa och stora ideella engagemang runt om i landet inspirerar verkligen. Tillsammans kan vi nå ännu fler, säger Tomas Hoszek, ordförande för Blodomloppet.

Genom samarbetet hoppas parterna få fler att upptäcka loppen, delta i folkfesten och dessutom bidra till något större.

– Friskis vill alltid inspirera fler att hitta sin grej inom träning. Att delta i ett motionslopp tillsammans med vänner och kollegor kan vara det perfekta startskottet för en hållbar träningsrutin. Blodomloppet lyfter samtidigt en livsviktig fråga, det vill vi gärna vara med och stötta, säger Janna Hellerup, generalsekreterare på Friskis.   

Med förlängningen av samarbetet fortsätter organisationerna att arbeta tillsammans– för att få fler att motionera och träna och samtidigt göra en riktig samhällsinsats.

Inlägget Friskis&Svettis förlänger samarbetet med Blodomloppet dök först upp på Blodomloppet 2026.

För vd Pernilla Samuelsson är initiativet både självklart och meningsfullt:

– Det är en enkel insats som gör stor skillnad. Våra förare rör sig över hela Stockholm och har därför goda möjligheter att ge blod, eftersom Blodcentralen finns på många platser, säger hon.

Tillsammans med Blodcentralen arrangerar Taxi Stockholm ett event på Arlanda flygplats, särskilt riktat till taxiförare. Där kan förarna, medan de väntar på sin nästa körning, anmäla sig som blodgivare och ge blod i blodbussen.

Taxi Stockholm deltar även i Blodomloppet under devisen Nu kör vi! Loppet är en uppskattad tradition som engagerar hela organisationen:

– Att röra på sig är ett av våra gemensamma hälsomål. Under Blodomloppet har vi vårt eget tält och blandar lagens deltagare från olika delar av organisationen. Det är ett roligt tillfälle att stärka gemenskapen och skapa stolthet över det vi gör tillsammans, avslutar Pernilla.

Inlägget Taxi Stockholm räddar liv på arbetstid dök först upp på Blodomloppet 2026.

– Jag kom in i Blodomloppet genom mitt arbete som kommunikatör för GeBlod. När jag väl stod där, omsluten av människor som rörde sig tillsammans för en god sak, då förstod jag att det här var en kraft att räkna med. Ett lopp, ja, men också en manifestation av omtanke och vilja att hjälpa andra, säger hon.

En idé som blev en folkrörelse

Blodomloppet har i dag vuxit till Sveriges största motionslopp men resan började i liten skala. År 1993 var det faktiskt Ulrika Ljungs föregångare på GeBlod i Göteborg som formulerade en idé som skulle prägla loppets framtid: ”Framtidens blodgivare finns bland motionärer. Vi startar ett lopp och kallar det Blodomloppet.”

Det hela startade med två lopp och femtonhundra deltagare, ett i Göteborg och ett i Stockholm. Visionen var tydlig redan från början: att uppmärksamma behovet av blodgivning och samtidigt främja folkhälsan. Under tre decennier har arrangemanget vuxit till 25 lopp på 24 orter, med över 100 000 deltagare per år.

– Det är fascinerande att tänka på hur en så enkel idé, att kombinera rörelse med samhällsnytta kunde växa till något så här kraftfullt, säger Ulrika.

Stadigt växande och alltmer relevant

Den utveckling Blodomloppet haft under sina dryga 30 år beskriver Ulrika som både imponerande och rörande.

– Det har blivit mer professionellt, större i volym och rödare i och med tröjan man får innan loppet. Och fler kan delta. Men det som gör mig stolt är att Blodomloppet fortfarande känns nära, festligt och medmänskligt. Vi har inte tappat hjärtat på vägen.

Det goda syftet uppskattas av deltagarna och faktum är att det är en av de främsta anledningarna till att människor anmäler sig och många gör det i lag med kollegor eller vänner. Dessutom lockar loppet nya blodgivare varje år. Över åren har tusentals personer valt att bli blodgivare i samband med Blodomloppet.

En viktig pusselbit för blodförsörjningen

Rekryteringen av nya blodgivare är helt avgörande, eftersom tusentals blodgivare slutar att ge blod varje år. Det behövs ständigt personer som är villiga att ge av sig själva för att andra ska få en chans. Blodomloppet gör syftet synligt och begripligt på ett sätt som få andra motionslopp kan.

– Det är det vackraste med Blodomloppet. Det spelar ingen roll om du går, joggar eller springer. Alla är där av samma anledning. Och tillsammans gör vi något som faktiskt betyder något, menar Ulrika. Att vi applåderar alla blodgivare som deltar i loppet inför varje start är också vackert.

Inlägget En rörelse större än ett lopp dök först upp på Blodomloppet 2026.

Det började i Harplinge, en och en halv mil nordväst om Halmstad. Där växte Micke Syd, eller Michael Andersson som han heter, upp. I tonåren gick han med i ett band med sina vänner och några år senare slog de igenom som Gyllene Tider.

– Vi fick vara med i ett program som hette Måndagsbörsen och spelade upp vår första singel som heter “Flickorna på TV2”  vars refrängtext då uppfattades som lätt snuskig. Efter det slog vi igenom på en natt, berättar han.

Dagen efter programmet var hysterin kring bandet från Halmstad ett faktum.

– Det var som ”Beatles”. Det började stå tjejer  utanför inspelningsstudion, folk stod utanför våra hem, snodde tvätt, skrev brev och rymde hemifrån. Nu, skulle jag velat gjort en tidsresa tillbaka och stå och titta och lyssna. Osynlig i ett hörn. Det var en väldigt speciell tid.

De kommande fyra åren turnerade de runt i Sverige och resten av Norden ,men 1985 upplöstes bandet.

– När det tog slut var skitjobbigt, det känns som att du inte är någonting längre. Popidol ena dagen, före detta popidol nästa. Jag var 24 år, i den åldern håller man fortfarande på att upptäcka sig själv. Jag hade levt i en värld där alla skrek på en, allting var toppen och jag fick göra det jag älskade. Då är det någon som säger ”Nej, jag vill inte göra det längre” och så är det bara borta.

“Var skitjobbigt”

Så Micke flyttade hem till sina föräldrar och började köra lastbil, samma yrke som han hade innan de slog igenom.

Åren gick,Micke jobbade som frilansmusiker ,Gyllene Tider gjorde en första comeback och Micke fick barn. Allt hade kunnat vara frid och fröjd, men så fungerar ju inte livet.

– När min äldsta son, Dennis, var ett år blev han helt plötsligt jättesjuk och vi visste inte vad det var.

Det visade sig att han hade en medfödd missbildning på en urinledare som gjorde att han fick en “reflux”. Alltså att urinet kissas inte ut utan ,delar av delar av urinet rinner tillbaka till njurarna.

– När han var mellan ett till fem var vi på sjukhuset hur mycket som mest. Han opererades många gånger och fick ta massor av blodprov, och det var väldigt jobbigt för honom, liten som han var.

Dennis rädsla för nålar gjorde det extra tufft för honom att ta blodprover och i ett försök att hjälpa honom  fick Micke en idé, han skulle gå och ge blod.

– Jag tänkte att om han får gå med mig och lämna blod så kan vi embla mig (betyder att man lägger en bedövningssalva på huden så att sticket inte känns) så får han gå och säga till mig att “Pappa det är ingen fara. Det är bara ett litet stick”.

Donerar för hundrade gången

Det var också exakt det Micke gjorde och idag har det gått snart 35 år sedan första donationen. Om vecka kommer han att ge blod för hundrade gången.

– Det är ett enkelt sätt att göra skillnad för andra människor.

För sonen Dennis har det också gått bra.

– Han mår så bra han kan, han har fått en njure av sin mamma och idag bor han med sin fru och sin hund, avslutar Micke.

Den elfte maj startar Blodomloppet och den första september kommer vi till Halmstad. Anmäl dig till årets viktigaste lopp här.

Inlägget Micke Syd har snart givit blod 100 gånger dök först upp på Blodomloppet 2026.

Flera av spelarna i IK Sävehof jobbar extra vid sidan av sin elitkarriär, och det var på ett av dessa jobb som initiativet tog sin början. Mittnian Jonathan Edvardsson (numera i Hannover-Burgdorf) kom till klubben efter en dags arbete på Ronald McDonald Hus.

– Han träffade barn som vi vet inte hade överlevt utan blodgivare. Samtidigt var det blodbrist i Göteborg. Då kom han till mig och undrade om vi inte kunde göra någonting, berättar Anette Tingets, CSR-ansvarig i Sävehof.

Och laget började göra just någonting. Till en början handlade det om ett upprop: herr- och damlaget tog sig till blodbussen och donerade blod.

– För aktiva spelare kan det vara svårt att donera under säsong, men under uppehåll går det bra. Vi är dessutom världens största handbollsklubb och har många företagssamarbeten som vi kan försöka få att också ge blod.

I dag har det gått tre år sedan den där dagen då laget, tillsammans med ett stort pressuppbåd, samlades vid en blodbuss i Göteborg.

Andra har tagit efter

Enligt Anette Tingets har initiativet nu fått fäste och spridit sig till andra föreningar.

– Jag har sett att flera idrottsklubbar börjat göra samma sak.

Engagemanget stannar dock inte vid blodbussen. Föreningen har arbetat med frågan under längre perioder.

– Tanken är att vi försöker göra aktiviteter under ett helt år. För något år sedan gav vi till exempel matchbiljetter till alla som blev nya blodgivare.

Även Blodomloppet har blivit en viktig del av föreningens arbete. Organisationen är en del av Sävehofs hållbarhetsplan och varje år springer både herr- och damlaget loppet, som dessutom marknadsförs i klubbens kanaler.

– Vi vill vara en förening som människor kan vara stolta över och som tar ansvar. Att få fler att bli blodgivare är en viktig del av det. En påse blod kan rädda upp till tre liv, avslutar Daniel Westberg, blodgivare sedan många år och ungdomsansvarig i IK Sävehof.

Inlägget Sävehof vill få fler att donera blod dök först upp på Blodomloppet 2026.

Vissa som ger blod gör det för att någon nära har drabbats. Någon annan för att deras föräldrar var givare. För Maria Forsblom var det ingen av de anledningarna. 

– Det var i samband med att vi hade ämnet i Nyhetsmorgon som jag fick upp ögonen och kände att det är ju självklart att jag vill vara med och hjälpa till, berättar hon. 

När vi hörs via telefon har det gått nästan tio år sedan den dagen och i hennes bil finns reflexen hon fick efter senaste besöket på blodcentralen. 

– Jag kan inte komma på någon i min närhet som fått blod vilket i sig är fantastiskt. Men eftersom det är i så många situationer som blod används så förstår jag ju att det bara är en tidsfråga innan jag känner någon som är i kritiskt behov av det. 

“Tänkte mycket på den okända mottagaren”

Hon tror att det gått nästan ett decennium sen första gången hon donerade och hon minns fortfarande hur det var. 

– Jag tänkte mycket på den okända mottagaren som ligger på sjukhuset och verkligen behöver hjälp, av både sjukvården och oss som är friska med att få blod. Samtidigt ligger jag på en skön brits, blir jättefint omhändertagen och får dricka saft. Det är så enkelt att göra en så fin insats som det är. 

Till vardags arbetar hon på TV4 där hon under flera år bland annat programlett Nyhetsmorgon och bland kollegorna på kanalen finns flera blodgivare.  

– Blodbussen brukar komma till kontoret. Jag föredrar dock att åka till Skanstull, det är så trevligt där. Det är lugn och ro och man får fika. Jag tycker det är en toppenstund. 

Den 11:e maj går startskottet för Blodomloppet 2026. Första starten går i Uddevalla och efter det fortsätter resan runt i Sverige hela vägen till Eskilstuna den 7:e september. Kanske får vi se Maria på någon av loppen i år. 

– Jag sprang mini-maran när jag var liten, sen var det flera års uppehåll. På senare år har jag dock sprungit både halvmaran och Tjejmilen, avslutar hon. 

Anmälan till årets lopp hittar ni här.

Inlägget Maria Forsblom om blodgivning: ”Det är bara en tidsfråga” dök först upp på Blodomloppet 2026.

Rekordet är nu tolv år gammalt och ligger på 113 496 deltagare. Även om det inte blev slagit i år kan att intresset för att springa Blodomloppet är stort.

– Det är kul att så många vill springa årets viktigaste lopp, säger Tomas Hoszek, ordförande i Blodomloppet. 

Högst deltagande har det varit i Stockholm där över 20 000 löpare sprang på de två dagarna. Efter det följer Linköping med över 11 000 och Uppsala med dryga 10 000. 

Blodomloppet är dock så mycket mer än bara ett lopp. Loppet har arrangerats sedan 1993 och syftet är enkelt, främja blodgivningen. I snitt behövs det en blodpåse per minut, dygnet runt i Sverige och eftersom blod inte kan framställas på konstgjord väg är vården ständigt beroende av frivilliga blodgivare. Därför finns Blodomloppet. 

– En blodpåse kan vara skillnaden mellan liv och död för vissa. Om vi kan bidra till att fler får leva så har vi gjort det bra, avslutar Tomas Hoszek. 

Inlägget Näst största Blodomloppet någonsin dök först upp på Blodomloppet 2026.

Även om nivåerna är dåliga i Skåne är Blodlagrena faktiskt bättre nu jämfört med tidigare år.

– Det är viktigt att de fylls på nu inför de röda dagarna runt julen, säger Ebba Sjöström på Region Örebro län. 

Det stora problemet just nu är dock inte blodlagrena utan att blodgivarna fortsätter att minska. För femton år sedan var det över 247 000 personer i Sverige som gav minst en påse blod om året, förra året var den siffran nere på 187 000. 

– Det blir inte bättre med antal givare, tyvärr fortsätter vi tappa där, fortsätter Ebba. 

Kanske kan det bli en vändning framöver däremot. I Skåne har man nämligen börjat använda sig av NAT- tester, något som kan ge fler personer möjligheten att ge blod. 

– Det är en ny testmetod som gör att man kan upptäcka virus ännu tidigare. Det är ett regeringsuppdrag som blivit ett pilotprojekt i Skåne, berättar Ebba. 

Testerna innebär bland annat att män i samkönade relationer kommer kunna ha möjligheten att ge blod. 

– Förr fick de inte ge blod om de levde i en sexuellt aktiv relation men tack vare de nya testerna kan de få ge blod på samma sätt som en person i ett heteroförhållande. Reglerna blir mer lika, avslutar Ebba. 

Så när 2025 nu går mot sitt slut är bilden tudelad: blodlagren har stärkts något, men antalet blodgivare fortsätter att minska. Förhoppningsvis kan de nya NAT-testerna få fler personer att ge blod. 

Om du inte redan är det, så se till att registrera dig som blodgivare. 

Inlägget Så var Blodgivaråret 2025 dök först upp på Blodomloppet 2026.