Från Uddevalla i maj till Eskilstuna i september har människor runt om i Sverige samlats till årets Blodomlopp. När säsongen nu summeras står det klart att 116 016 personer deltog under 2026. Det innebär ett nytt deltagarrekord. Det tidigare rekordet från 2014 låg på 113 496 deltagare.

Men siffrorna berättar också någonting om vilka Blodomloppet är till för. Omkring 27 400 personer valde att promenera fem kilometer, vilket motsvarar nästan var fjärde deltagare. Samtidigt deltog över 6 700 barn i Lilla Blodomloppet.

Det är en bredd som ligger nära själva grundidén med Blodomloppet: att så många som möjligt ska kunna delta, oavsett om målet är att springa snabbt, jogga tillsammans med kollegorna eller promenera fem kilometer.

– Deltagarrekordet är fantastiskt, men det kanske viktigaste är vilka som finns bakom siffran. Här finns barn, förstagångsmotionärer, vana löpare och människor som bara vill promenera tillsammans med sina kollegor. Blodomloppet har vuxit till något mycket större än ett traditionellt motionslopp. Det är en mötesplats där människor samlas kring rörelse, gemenskap och viljan att göra skillnad för andra, säger Tomas Hoszek, styrelseordförande för Föreningen Blodomloppet Sverige.

Under året har över 4 000 unika företag och organisationer representerats. Där finns verksamheter inom allt från offentlig sektor till industri och handel.

Blodgivningen

Men Blodomloppets storlek har också ett större syfte. Hela arrangemanget bygger på att kombinera rörelse och gemenskap med uppmärksamhet kring Sveriges behov av blodgivare.

– När över 116 000 människor samlas kring Blodomloppet får blodgivningen en enorm synlighet. Varje deltagare, arbetsplats och lag hjälper till att föra budskapet vidare om att blod inte kan tillverkas – det måste ges av en annan människa. Det är därför deltagarrekordet betyder så mycket mer än bara en siffra, säger Ebba Sjöström, styrelseledamot för Föreningen Blodomloppet Sverige.

Inlägget Nytt deltagarrekord för Blodomloppet dök först upp på Blodomloppet 2026.

– Om jag ska vara helt ärlig tänkte jag inte särskilt mycket på blodgivning när jag var yngre. Det var först när jag själv blev sjuk som jag zroz upp hur avgörande det faktiskt är, berättar Sanna.

Vägen till en diagnos var lång. Under uppväxten drabbades hon ständigt av infektioner, munblåsor och öroninflammationer. Efter år av ovisshet och tester på sjukhuset visade det sig att hon har primär immunbrist – en medfödd sjukdom som innebär att kroppen saknar antikroppar för att skydda sig mot infektioner.

– Om folk inte donerade plasma skulle jag bli allvarligt sjuk väldigt lätt. Det är faktiskt mitt liv som står på spel.

Ett ”lånat” immunförsvar varje vecka

Lösningen för Sanna blev en regelbunden behandling som hon får varje vecka. Medicinen framställs från donerad blodplasma och fungerar som ett tillfälligt, importerat immunförsvar.

– Man kan säga att jag får ett ”fejkat” immunförsvar tack vare donatorerna. Det gör att jag kan leva ett relativt normalt liv, studera och drömma om framtiden, säger Sanna som till hösten ska börja plugga Kulturvetarprogrammet.

Att leva med en osynlig kronisk sjukdom som ung vuxen innebär också en mental utmaning. Under gymnasietiden var frånvaron hög och oförståelsen från omgivningen stor.

– Det är inte många som vet vad primär immunbrist är. När man ser frisk ut på utsidan kan det vara svårt för folk att förstå att man faktiskt inte orkar. Man känner sig lätt lite efter sina jämnåriga, för att man bär på en konstant oro för att bli sjuk.

En uppmaning till dig som tvekar

Bristen på blod och plasma runt om i landet är något som ger Sanna ångest. Hon önskar att fler förstod hur liten insatsen är i förhållande till vilken gigantisk skillnad den gör.

– Hade jag varit frisk hade jag gått och gett blod direkt, det är en självklarthet för mig! Det går snabbt, det är inte farligt och du räddar faktiskt liv på riktigt.

Till alla som redan ger blod, eller som funderar på att ta steget, vill hon skicka med en hälsning:

– Jag vill bara att alla blodgivare ska känna en enorm stolthet. Även om du inte alltid får ett SMS om att ditt blod har använts just precis idag, så ska du veta att du gör en enorm skillnad. Fortsätt ge – ni anar inte hur mycket det betyder för sådana som mig.

Inlägget ”Utan era donationer står mitt liv på spel” dök först upp på Blodomloppet 2026.

För Markus Ledung blev det startskottet för att själv bli blodgivare. I dag har han dessutom valt att bli plasmagivare, vilket gör att han kan bidra ännu oftare.

– Jag ville kunna hjälpa någon på ett sätt som inte kräver någon ersättning. När jag jobbar mot kund hjälper jag kunden, men då får jag ersättning i form av lön. När jag donerar blod gör jag det utan ersättning. Det enda jag vill veta är att mitt blod kommer till användning och hjälper någon som behöver det, säger Markus Ledung.

Vid en plasmagivning separeras blodplasman från de röda blodkropparna, som återförs till givaren. För Markus, som tränar mycket och framför allt ägnar sig åt konditionsidrott, blev plasma ett särskilt attraktivt alternativ.

– Jag behöver mina röda blodkroppar för träningen och föredrar därför att donera plasma. En annan fördel är att man kan donera plasma betydligt oftare än blod – ungefär varannan vecka.

Plasma används bland annat inom vården för att framställa läkemedel och behandla patienter med olika sjukdomar och tillstånd. Behovet av plasma är stort, och genom att bli plasmagivare vill Markus bidra till en viktig del av den svenska sjukvården.

För honom handlar blodgivningen samtidigt om något större än själva donationen – känslan av att kunna göra en konkret insats för en annan människa.

– Fram tills jag fick reda på blodgivning hade jag inte känt att jag gjort något riktigt osjälviskt och gott i mitt liv, utöver det vanliga. När jag förstod att blod inte kan framställas biokemiskt utan måste komma direkt från människor, kände jag för första gången att jag kunde göra något osjälviskt och gott.

Det är också beskedet om att en donation faktiskt har kommit till användning som betyder mest.

– När en givning har varit lyckad och jag vet att det jag gjort har hjälpt någon annan, då mår jag lite bättre i min vardag. Det är en väldigt fin känsla.

Inlägget Från lunchdiskussion till plasmagivare – Markus ville hjälpa andra utan att få något tillbaka dök först upp på Blodomloppet 2026.

Med damlaget i den svenska högsta serien, herrlaget i den näst högsta och med fler än 1100 medlemmar är VästeråsIrsta HF en av Västmanlands största idrottsföreningar. I år är klubben för första gången ambassadör för Blodomloppet.

– Det känns jättekul att få vara ambassadörer för Blodomloppet. Att kunna kombinera idrott med en så viktig samhällsfråga känns väldigt meningsfullt. Om vi kan bidra till att göra en liten skillnad, så är det en stor vinst, säger kommunikatören och spelaren Ida Rosenback, som förra året var med och tog laget till kvartsfinal i SM-slutspelet.

Engagemanget växte fram när Ida själv besökte blodcentralen för att undersöka möjligheten att bli blodgivare.

– Väl på plats började vi prata om att jag arbetade för klubben och att det vore kul att göra något för blodgivningen, berättar hon.

Samtalet blev starten på ett samarbete och i år gör VästeråsIrsta HF sin första säsong som ambassadör för Blodomloppet.

– Vi vill visa att det finns viktigare saker än bara idrott. Ibland kan det vara lätt att glömma det när man lever och andas sporten, men genom det här samarbetet vill vi lyfta frågor som faktiskt kan göra skillnad på riktigt.

När Blodomloppet startar i Västerås kommer därför damlaget att vara på plats med två lag. 

– Det blir ett lugnare pass för oss, men också en chans att stärka gemenskapen i laget. Eftersom det är en ny säsong är det värdefullt att få tid tillsammans även utanför handbollsplanen och detta är ett perfekt tillfälle för det, säger hon.

Inlägget Handbollslaget vill få fler att donera blod dök först upp på Blodomloppet 2026.

Historien börjar på en blodcentral i Sverige. Samuel hade varit blodgivare i några år och gick regelbundet för att donera blod. Under en period började han dock känna sig allt tröttare och hängig. Samtidigt såg en läkare att hans blodvärden successivt försämrades.

Samuel hade precis fyllt 30 och livet i den åldern har liksom inte alltid tid att stanna upp. Så att söka vård väntar han med.

– Till slut blev jag uppringd av en läkare som hade gått igenom mina provsvar. Han såg att det fanns avvikelser och rekommenderade mig att söka vård, berättar han.

Så han följer läkarens besked och tar sig till vårdcentralen och där får han beskedet ingen människa vill ha. 

– De diagnostiserade mig med Hodgkins lymfom.

Året var 2014 och Samuel fick veta att han hade en form av lymfkörtelcancer.

– Det var en väldigt dålig tidpunkt att få ett sådant besked. Jag var 30 år, hade precis pluggat klart, höll på att flytta och skulle börja ett nytt jobb. Dessutom hade jag precis blivit pappa för första gången.

”Jag missade småbarnsåren”

Vissa skulle prata om det här med någon form av undergångskänsla i rösten. En tidpunkt då man ser hur allt bra i livet plötsligt rycks ifrån en- men det gör inte Samuel. Istället har han ett radiolugn i rösten när han berättar om sitt första cancerbesked. 

– Det var tungt, men jag minns inte så mycket av den perioden. Jag har gått tillbaka och läst i mina journaler och där står det att jag ändå var positiv. Det var en intensiv behandling som jag behövde ta mig igenom.

Och han tog sig igenom den. Livet började flyta på igen och paret väntade sitt andra barn, då slog det till. Cancern var tillbaka. 

– Det jobbiga är att jag missade båda småbarnsåren med mina barn.

Om den första diagnosen hade vuxit fram genom flera varningssignaler kom återfallet som en chock. Återigen följde sjukhusbesök, behandlingar och blodtransfusioner.

– Jag minns inte riktigt när det vände, men det tog tid. Framför allt tog det tid att komma över det jag brukar kalla för ”cancerbaksmällan”.

”Blodet har varit livsviktigt för mig”

Tack vare att människor tagit tid ur sina kalendrar och begett sig till Blodcentraler runt om i Sverige och donerat kunde Samuels behandling snabbas på. Han kunde bli friskförklarad och idag njuter han av livet som förälder till två barn. 

– Jag vill säga tack först och främst. Blodet har givit mig livsviktig nytta, avslutar han.

Inlägget ”Vill säga tack” dök först upp på Blodomloppet 2026.

Med en specialdekorerad motorcykel vill han få fler att stanna upp och bli blodgivare.

– Jag har varit givare sedan lumpen, när jag var 20. Det började med blod, sen plasma, och nu blod igen, säger han.

Men för Affe stannar engagemanget inte vid den egna insatsen.

Under flera år samlade han andra MC-förare för att ge blod tillsammans.

– På den tiden fanns ett forum som hette sporthoj.com. Där brukade jag skriva: “Om två veckor ses vi och lämnar blod”. Vi blev mellan fem och femton personer varje gång.

Det var innan sociala medier tog över och forumet var en samlingsplats för motorcykelintresserade från hela Sverige.

En hoj med ett budskap

Intresset för motorcyklar har funnits sedan moppeåldern. I dag har han tagit det ett steg längre.

Hans nuvarande MC är dekorerad med både Geblods och Blodomloppets loggor – ett rullande budskap på vägarna.

– Jag vet inte vart engagemanget kommer ifrån. Jag vill göra någonting bra och det här är så enkelt. Det går direkt till de som behöver, berättar han och fortsätter: 

Han hoppas att hojen ska väcka nyfikenhet i trafiken – och i bästa fall få fler att ta steget och ge blod.

– Min MC jag har nu kör jag mycket i trafik och kanske kan jag på det här sättet få fler att få upp ögonen för blodgivningen och börja lämna blod.

Självklart finns han på plats även i år när Blodomloppet arrangeras. I Uppsala står han på startlinjen tillsammans med sina kollegor.

Kanske tar han sig dit på sin MC – med ett av Sveriges viktigaste budskap på vägarna.

Inlägget Han kör MC för att rädda liv dök först upp på Blodomloppet 2026.

– Alla kan springa, säger Elin Andersson Paulsson från Örebro Run Club.

En viktig del av gruppens idé är att sänka tröskeln till träning. Löpgruppen beskriver sig som ett kravlöst community för kvinnor i alla åldrar i Örebro.

– Vi vill visa att man inte behöver se sig själv som en ”löpare” för att vara med. Oavsett om du har sprungit i många år eller aldrig tidigare tagit ett löpsteg är du varmt välkommen, säger hon.

Utvecklingen har gått snabbt. I dag har gruppen över 2 000 medlemmar och deltagandet är helt gratis.

– Hos oss ligger fokus inte på hur fort eller hur långt man springer, utan på rörelseglädje och gemenskap.

På sociala medier engagerar sig gruppen även i flera samhällsfrågor. Tidigare har de bland annat uppmärksammat mäns våld mot kvinnor och vikten av trygga miljöer för tjejer och kvinnor inom träning.

Nu vill de också lyfta vikten av blodgivning genom att delta i Blodomloppet

– Vi tycker om att delta i lopp som uppmärksammar viktiga frågor och att springa för en god sak. Blodomloppet kombinerar rörelse med ett viktigt budskap, och det känns meningsfullt att få vara en del av det, säger Elin Andersson Paulsson.

Inlägget De springer för gemenskap – och blodgivningen dök först upp på Blodomloppet 2026.

Det var när Patrik satt hemma och klurade på hur han skulle komma igång igen med Linkedin som tanken slog honom. 

– Men fasen jag tränar ju i vanliga fall, springer ju två- tre gånger i veckan och här finns ju ett budskap jag kan hänga upp det på, berättar han. 

Några veckor från det att årets Blodomloppsturnée startade kläckte han tanken: Han ska springa varje gång det är lopp och försöka sprida budskapet om blodgivning på det sättet. 

Så när Blodomloppet startade i Uddevalla så snörade Patrik på sig skorna i Stockholm och sprang 5 km. Samma sak skedde dagen efter när startskottet gick i Lidköping och sen i Malmö, Kristianstad, Karlskrona och Linköping. 

– Efter varje lopp lägger jag upp det på Strava och Linkedin och så skriver jag var loppet går någonstans, en faktaruta om blodgivning och så en liten uppmaning om att fler ska donera. 

28 år som donator

Om han är en nybörjare när det kommer till att springa varje blodomlopp är han något annat när det gäller blodgivning. I snart 30 år har Patrik gått och givit blod. 

– Jag började när jag var 18 år tillsammans med min mamma. 

Det var inte på grund av att något dramatiskt skedde i hans närhet utan för viljan att göra någonting bra. 

– Jag tyckte att det var en bra grej att göra och sen har jag hållit i det. Man vill ju alltid vara med och hjälpa till på något sätt och det här är en så liten handling. Det tar 30-40 minuter och det kan göra att flera personer kan leva. 

Nu har han tagit ytterligare ett steg och försöker få fler personer att donera genom att springa varje gång det är ett blodomlopp. 

Är ni sugna på att hänga med Patrik på hans löprundor? Kontakta honom på Strava eller Linkedin. @Patrikjohnsson

Inlägget Patrik springer varje gång det är ett Blodomlopp dök först upp på Blodomloppet 2026.

– Jag är frisk och kan ge blod, säger Louise. Då känns det också självklart att göra det. Vet att jag skulle vara så oerhört tacksam om jag hamnade i en situation där jag behöver blod. 

Att hennes arbetsgivare Länsförsäkringar Östgöta stödjer GeBlods initiativ ”Rädda liv på arbetstid” och uppmuntrar medarbetare att ge blod på arbetstid, bidrar också. Det gör beslutet enklare – och möjligheten mer tillgänglig.

– Det är en fantastisk möjlighet att få göra något så viktigt som att rädda liv, säger hon. Jag vet att jag får gå på arbetstid, men jag brukar ändå boka in tiden efter jobbet, så att jag verkligen tar vara på stunden. Det blir en paus där jag gör något betydelsefullt.

Enkel handling som räddar liv

Vid första blodgivningen för sex år sedan var hon lite nervös. Men upplevelsen blev inte som hon föreställt sig. Idag är blodgivningen en del av hennes vardag och något hon gärna pratar om.

– Personalen är så trygg och professionell. De tar så väl hand om oss givare, förklarar och får oss att slappna av. 

Gemenskap och engagemang

Blodgivningen har också smittat av sig på arbetsplatsen. Fler kollegor har blivit nyfikna och engagerade. 

– När någon bokar tid för blodgivning, blir fler medarbetare inspirerade att göra detsamma. Det sprider sig och känns i kroppen att det vi gör spelar roll. 

Engagemanget märks även utanför blodgivningsstolen. Louise och hennes kollegor ska också delta i Blodomloppet.

– Vi springer för det viktiga syftet, men också för hälsan och gemenskapen. Det blir ytterligare ett sätt att bidra.

Och kanske är det just där förändringen börjar – i viljan att göra verklig skillnad och rädda liv.

Vill du och din arbetsplats göra som Louise och rädda liv?
Det går åt en påse blod i minuten, dygnet runt, året om – varje blodgivare gör enorm skillnad!

Bli blodgivare
Rädda liv på arbetstid

Inlägget Louise övervann sin rädsla – idag räddar hon liv dök först upp på Blodomloppet 2026.

Blodomloppet kombinerar rörelseglädje, gemenskap och samhällsnytta. Varje år deltar tusentals människor runt om i Sverige för att sprida kunskap om behovet av blodgivare.

Keivan Honchagi, mer känd som Keivan Springba på TikTok och Instagram, är influenser och träningsprofil. Tillsammans med olympiern och tidigare svenska rekordhållaren Midde Hamrin engagerar han sig nu för att få fler göteborgare att snöra på sig löparskorna inför årets lopp.

– Vi är väldigt glada över att Keivan Springba och Midde Hamrin vill engagera sig i Blodomloppet. Lokala förebilder spelar en viktig roll för att nå ut brett och inspirera fler att delta och bli blodgivare, säger Magnus Wennerbeck från arrangörsklubben Örgryte IS.

Vill inspirera fler göteborgare

Genom sitt deltagande vill profilerna bidra till att fler upptäcker hur enkelt det är att göra skillnad – både genom att röra på sig och genom att ge blod.

– Blodomloppet är ett fantastiskt initiativ som förenar hälsa och samhällsnytta. Vi hoppas kunna inspirera fler att delta och samtidigt uppmärksamma behovet av blodgivning, säger Keivan Springba.

– Det känns viktigt att engagera sig i något som bokstavligen räddar liv. Kan vi få fler att delta eller ta steget att bli blodgivare har vi lyckats, säger Midde Hamrin.

En folkfest för en livsviktig fråga

Blodomloppet i Göteborg är en årlig folkfest där företag, organisationer, kompisgäng och familjer springer eller promenerar tillsammans för att sprida kunskap om blodgivningens betydelse. Arrangörerna hoppas att årets lopp ska locka ännu fler deltagare och bidra till att stärka blodförsörjningen i regionen.

Inlägget Göteborgsprofiler engagerar sig i Blodomloppet dök först upp på Blodomloppet 2026.