Sveriges största motionslopp

19-08-22

Tre berättelser som berör – bli blodgivare, det är viktigt på riktigt!

När Blodomloppet grundades var det för att uppmärksamma vikten av blodgivning. Och än idag är syftet detsamma. Blodgivningen är den röda tråden i alla evenemang – och en stor anledning till att många deltar i loppen är just för att visa sitt stöd, oavsett om man själv är blodgivare eller ej.

Blodomloppet Västerås är ett av de Blodomlopp som lyfter fram ambassadörer med koppling till blodgivning. Och i år har man inte mindre än fyra stycken!

Malin Persson är en av de lokala ambassadörerna i Västerås. Till vardags studerar hon till lärare och är lagkapten i VSK Bandy. Läs intervjun med Malin här.

Läs berättelserna om Anna, Fredrik och Gunilla. De har alla tre olika erfarenheter och kopplingar till sjukvårdens ständiga behov av blod.

Förutom dessa tre är även Malin Persson lokal ambassadör. Vår korta intervju med henne hittar du här.

Anna Johansson, Sala – fick blod i samband med förlossning

Anna fick ca 12 liter blod och plasma när hon födde sin dotter för snart 12 år sedan. Förlossningen drog ut på tiden och det blev ett kejsarsnitt. Efter det ville inte livmodern dra ihop sig utan hon blödde mycket.

Det behövdes uppemot tolv liter blod och plasma när det blev en akut operation för att få stopp på blödningarna.

Efter operationen mådde hon bättre och fick vara kvar en vecka innan hon fick åka hem. ”Blodet jag fick och de superduktiga läkarna räddade mitt liv”, berättar hon.

Idag har Anna varit en aktiv blodgivare i 15 år, det vill säga både innan och efter barnets födsel.

Tack Anna för att du delar med dig av din berättelse och att du är blodgivare!

Fredrik Scheele, Västerås – var med om en allvarlig olycka

1997 var Fredrik med om en bilolycka. Han blev transporterad med helikopter till Uppsala, där opererades för stora inre skador; många revben var brutna på flera ställen, en njure opererades bort, både levern och mjälten var skadade, han blev förlamad i vänster sida och fick en hjärnskada.

Under operationen fick Fredrik ta emot omkring 40 liter blod. Han fick ligga kvar på avdelningen i Uppsala en månad för att sedan bli förflyttad till Västerås, där han fick tillbringa ytterligare nästan fem månader.

Fredrik hade tur och mår bra idag. Det märks inte att han har varit med om en bilolycka, förutom de fyra ärren från de ca 70 stygnen han har på kroppen. Idag arbetar han och tränar två till tre gånger i veckan.

Fredrik blev blodgivare för att han ville ge tillbaka till andra. Han är en tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna (och nöjd med sitt rekord att ha gett en påse blod på 5 minuter och 12 sekunder).

Vi tackar Fredrik för att han vill inspirera fler att bli blodgivare!

Gunilla Henriksson, Västerås – kämpar med en svår blodsjukdom

För lite mer än ett år sedan fick Gunilla stora blåmärken på underarmarna. Hon misstänkte då att det var ytliga proppar, men en läkare konstaterade att så inte var fallet.

När Gunilla skar sig behövde hon söka läkarvård trots att såret inte var så djupt. Det tog lång tid innan det slutade blöda. Det blev början på hennes tuffaste resa, en resa som fortfarande pågår och som familjen inte vet hur lång den blir eller hur utgången blir.

Efter många provtagningar och tester av olika behandlingar fick Gunilla diagnosen svår aplastisk anemi (SAA). Det är en väldigt ovanlig och allvarlig blodsjukdom (som i Sverige drabbar ca 2,3 personer per miljon invånare och år).

Sjukdomen gör att benmärgen inte längre producerar de celler som finns i blodet; röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. På grund av blodbristen behöver Gunilla fylla på med blod 1-2 gånger i veckan, ibland fler. Vid dessa tillfällen får hon även transfusioner med blodplättar (trombocyter).

Att Gunilla har väldigt lågt antal vita blodkroppar innebär att hon knappt har något immunförsvar. En förkylning kan vara förödande för henne och göra att hon måste ligga på sjukhus en längre tid. Det är till och med så att bakterierna som finns på hennes egen hud kan göra henne sjuk.

”Mamma som normalt är en väldig kärleksfull person och som älskar de sociala livet. Hon som alltid kramas när hon träffar folk måste nu vara försiktig med vilka hon träffar och vara restriktiv med kramar”, berättar familjen.

SAA är tålamodets sjukdom och mestadels beskriver de känslan som ”1 steg fram och 2 tillbaka”. Familjen hoppas att Gunilla ska bli frisk från de bakterier hon drabbats av i blodet så att hon kan samla kraft och energi för att eventuellt få påbörja en benmärgstransplantation.

”Utan alla fantastiska blodgivare skulle vår mamma inte leva idag, hon hade högst klarat några veckor. I våra ögon är ni hjältarna som håller mamma vid liv.”

”Från djupet av våra hjärtan, Tack för att just Du väljer att donera blod”, avslutar familjen Henriksson.

Tack Gunilla och familjen Henriksson för att ni delar med er och för att ni sprider vikten av att ge blod!

Vill du bli blodgivare?

Läs mer om blodgivning på GeBlod.nu (eller prata med blodcentralens representanter på ditt Blodomlopp för att få veta mer om hur Du kan hjälpa till).

Två hjältar. En som ger, en som kämpar med det hon fått.

Två hjältar. En som ger, en som kämpar med det hon fått.

Två hjältar. En som ger, en som kämpar med det hon fått. – Florence fick blod redan i sin mammas mage. En jättespruta genom min sambos kropp och in i bebisens lever, varannan vecka under hela graviditeten. Idag är hon en underbar femåring som fortfarande behöver transfusioner för att överleva. Så blodgivning är självklart för mig. – Jag förändrades, men ändå inte. Nygift och i karriären kom beskedet:aggressiv cancer. Är det här slutet? 12 år senare har jag tre barn och drömjobbet. Är lika driven och sprallig som då, men mera närvarande i nuet. Tacksam över livet som blodgivarna gett mig.

Publicerat av GeBlod Torsdag 13 juni 2019

Grundare

Huvudsponsorer

Nationell sponsor